Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Matteus

Anrell: Björgens insats var en bitchslap i ansiktet på Kalla

GÄLLIVARE. Vi fick de svar vi ville ha – men också några nya frågor:

Kalla förlorade – men håller.

Hellner vann – men utan bästa kortet i leken.

Håller han när Svarte Petter är med i leken?

Marit Björgen.

För Marcus Hellner var det här loppet viktigt på flera sätt.

Dels var det första loppet under en säsong som är ett enda långt triumftåg fram mot det VM i Holmenkollen alla vet kommer att bli skidsportens största stund någonsin, medialt och sportsligt.

Dels var det första gången som Hellner startade ett viktigt lopp som favorit. Som junior var han ganska medioker, ingen krävde något. Sen kom första framgången här för två år sen – när han var 23 år – och hyfsat otippad fick ett genombrott.

Sen kom OS i våras där han bar på förhoppningar – men inga krav. Kraven hängde över Petter Northugs axlar. Men det var Hellner som fick sitt slutgiltiga genombrott, skapade tv-hysteri och blev en av Sveriges stora idrottsstjärnor.

Nu är det 2010 på hösten och situationen är alltså ny. Krav, krav, krav.

Detta mantra som svensk publik och media är världsbäst på och som idrottarna ofta hatar. Inte såna som Brolin och Zlatan eller Svan och Stenmark, men många av de vanliga dödliga.

Därför var det naturligtvis viktigt att se att han totalt behärskade favorittrycket.

Han låter lite som Tomas Brolin när han pratar. Nervositet är inte hans grej.

Höjde farten, men kände ingen stress

Dessutom var det intressant att se hur han hanterade svackan i mitten av loppet när schweizaren Cologna tog in sju sekunder och nästan var ikapp. Då klarade Hellner av att höja farten, utan att känna stress. Att släppa ledningar har han gjort ofta men lika ofta har han blivit stressad och inte klarat tempoväxlingen.

Men nu fixade han det.

Swoop, så var tidsförsprånget nio sekunder igen.

Nu blev det här inget riktigt stort lopp - mannen som ska sköta ena halvan av årets stora tvekamp inom vinteridrotten kom aldrig till start. Petter Northug går hemma i Tröndelag och ska testas för twar, ”kyssesyke” och allt möjligt och omöjligt för att se varför han inte blir frisk.

Jag skulle vilja framföra en teori så god som någon:

Tänk om det är så att hans kropp inte klarat den ökade träningsmängden som norrmännen lagt på sina stjärnor inför VM.

Tänk om det är så att han har tendenser till utbrändhet. I så fall är alla tester av twar, pusssjuka och sånt onödigt. Låt Svarte Petter vila sig lite.

Kanske borde han testa samma metod som de tyska och österrikiska åkarna som bor på vårt hotell och laddar inför loppen genom att dricka öl på kvällarna.

– Kolhydrater, säger de.

– Jo jo, säger vi.

Men jag menar faktiskt allvar. Bara för att Marit Björgen visade sig klara den höjda träningsdosen behöver inte det gälla alla.

Norskans insats i går var av det mera ruggiga slaget.

En örfil – en riktig bitchslap – i ansiktet på Charlotte Kalla och övriga världseliten.

41,1 sekunder – på tio kilometer.

Ett ohyggligt strypgrepp på Kalla

Björgen har tagit ett ohyggligt strypgrepp på Kalla. Det var tydligt. Kalla tittade med stora ögon på norskan under hela presskonferensen efter loppet.

Det var som om hon såg på en åkare från en annan planet.

Björgen i år är en rätt skräckinjagande syn. Ni har redan sett henne demonstrera sina potenta muskler hos Skavlan – påminner lite om bulgariska häcklöperskan Dimitrova, om ni minns henne – och inför starten i går har norrmännen spritt ut rykten om att hon fick bromsas (!) av ledarna vid säsongsstarten (hon vann med 50 sekunder) och att hon under träningar åkt lika fort som de manliga åkarna.

Det sista kan jag dementera.

I går åkte hon 15 sekunder långsammare än exempelvis Jörgen ”Väggen” Brink de första 2,2 kilometrarna. Och han åkte inte fort.

Otroligt stark och muskulös

Men i spåret var hon gruvligt imponerande. Forsade fram som en nordnorsk fjordhäst. Otroligt stark och muskulös. Mot hennes uppenbarelse såg Kalla ut som en svensk skogskatt; liten, smidig, snabb – men inte tillräckligt stark.

I alla fall inte i går.

– Där snacker vi knus, sa norrmännen runt omkring mig efter loppet.

Jag håller med dem. Fett jävla knus.

Men jag noterade också att Kalla efter loppet några gånger tryckte in en kommentar om att hon nog har en del till att ta fram i formhänseende. Knus i går? Ingen tvekan. Men norrmännen ska inte känna sig så säkra på att knusen håller hela vägen till Holmenkollen. 41,1 sekunder kan krympa fort.

Northug, däremot, får väl gå till hudkliniken i morgon. Kyssesyke ska man ta på allvar...