Wegerup: Det nya Milan har börjat hitta rätt form
”Vi påmindes om varför Milan och Juve är Italiens främsta”
Om och om igen.
Förför den italienska fotbollen mig.
Därför att den alltid, alltid är den verklighet som överträffar dikten.
Silvio Berlusconis triumferande leende på VIP-läktaren, värdigt vilken Decamerone-furste som helst.
Bonuccis sänkta huvud.
De rödsvarta fansen i sång: ”Sara’ perché ti amo” – ”det är väl för att jag älskar dig”. En gammal slagdänga som blivit en av Milan-hymner och som spelades natten igenom när de rödsvarta vann ligan för bara ett och ett halvt år sedan.
En kort tid men just nu väldigt avlägsen.
Och ändå inte.
För i går kväll påmindes vi om varför Milan och Juventus är Italiens främsta klubbar. Juve tog sig igenom Calciopoli-skandalens skam, nesa och serie B-nedflyttning och gjorde målmedvetet och närmast skrämmande snabbt resan tillbaka till den absoluta toppen.
Milan förlorade på en sommar en hel galax av stjärnor och har en åldrande, hårt pressad president som inte längre styr Italien och fotbollen efter behag.
Men man kan ändå vinna över Juventus, detta just nu så okuvligt potenta och målmedvetna Juve som i veckan besegrade regerande Europa-mästarna Chelsea med 3–0.
På samma sätt visade Inter med en imponerande insats tidigare i höstas att detta Juventus går att besegra.
Jag skulle inte alls bli förvånad om Milan går ut och förlorar mot Catania härnäst. Vägen tillbaka är lång.
Men laget har ändå en sådan inneboende rutin, tradition och storhet att man på sikt kommer att ta sig tillbaka till toppen, precis som Juventus och Inter gjort i tunga tider.
Allegri erkände
Allt det – tillsammans med ett felaktigt domslut- gjorde att Milan i går kväll vann med 1–0 och allt det segern innebär moraliskt för laget betyder på sätt och vis mer än de tre poängen.
”Jag vågar inte tänka på vad som skulle hänt om vi hade fått en sådan straff…”.
Juventus andretränare Angelo Alessio till journalisterna på plats i San Siros luggslitna pressrum i natt.
Och Milan-tränare Massimo Allegri, han medgav att det inte var straff.
”Det såg ut först som om den tar på armen på Isla men sen på tv-repriserna ser man att det inte är så”.
Men straff dömdes det och Robinho överlistade. om än med nöd och näppe, världsmålvakten Buffon.
Redan i natt började alltså diskussionerna kring målet och de lär fortsätta i dag. Jag pratade sent i natt med en vän i Milan-lägret som off the-record sade:
”Visst, det kanske inte var straff. Men då jämnar det väl ut sig med Muntaris mål i våras”.
Det mål som aldrig blev godkänt och som Milans vice president Galliani fortfarande har på bild i sin mobiltelefon.
Med andra ord var allt som vanligt i går kväll och i natt och som alltid när Milan och Juventus möts: stora ord och ännu större känslor.
Juventus kommer vinna ligan
Jag tror, som de flesta, självfallet fortfarande att Juve vinner serie A utan större problem denna säsong. Hur mycket Milan kan ta in på toppen återstår att se men kanske – som de sade i de italienska fotbollprogrammen i natt – har ett nytt Milan börjat ta form.
Ännu sökande och trevande, men på rätt väg.
För straffen må ha varit feldömd men det var ändå Milans match, med ett militäriskt disciplinerat lågt försvarsspel och spelare som alla visade både hjärta och hjärna när man lyckades hindra Italiens just nu starkaste lag från att få till sitt vanliga, intensiva, flödande spel.
Pirlo var ovanligt blek mot sitt gamla lag och ungefär lika oigenkännlig som resten av Juventus.
I natt gick debattens vågor höga kring straffen och de italienska kollegor jag pratade med var alla av olika åsikt, beroende på om de sett situationen med vitsvarta eller rödsvarta glasögon.
Allt medan Juventus reste tillbaka till Turin i kompakt tystnad och i Milano herrarna Berlusconi, Galliani & järngänget av Milan-bossar intog en sen nattlig måltid på restraurang
Giannino.
Efter en lång mörk höst ett ögonblick av njutning på stamstället. Och, för en stund, känslan av att allt var som det skulle.