I Serie A är allt teknikens fel
Den italienska fotbollen kämpar i motvind.
Milan har inte förstärkt nog.
Serie A:s spelschema är kasst.
Allt är teknikens fel.
Europa flämtar i värmen och själv håller jag mig alert med isvatten och ständiga uppdateringar om serie A. Bara några veckor nu och sen, äntligen, en ny italiensk säsong att sätta tänderna i. Samtidigt är det bara att erkänna att det är den spanska ligan som är hetast nu, den som omgärdas av mest förväntan och längtan.
En av anledningarna är förstås Calciopoli, skandalen 2006 som inte bara skadade den italienska fotbollens rykte utan ännu mer kvaliteten i toppen. Förstå mig rätt, de skyldiga skulle straffas. Men konsekvensen blev att framför allt Juventus men även Milan försvagades och Italien behöver sina storklubbar i full styrka, bara Inter räcker inte.
”Det är för jävligt med alla bandupptagningar. Förr stod ord mot ord, då klarade sig skickliga ledare som Moggi”. Så sa en italiensk journalist (med starka Juve-sympatier) till mig för en tid sen. Han beklagade djupt de band där pamparna hördes hota domarpampar och utlovades dyra klockor från agenter.
”Allt det här har skadat vår fotboll enormt, men fiffel förekommer överallt”, menade journalisten.
Jag kan inte hålla med men vårt samtal rinner upp i minnet när jag mejlar med en annan italiensk kollega som tvärtom tackar Gud för bandinspelningarna med lyxprosituerade Patrizia D’Addario som tillbringat heta (vem kunde tro det) nätter med Berlusconi. Kollegan lovprisar också internet, där bilder som premiärministern förbjudit italienska medier att publicera kan spridas fritt och kritiska rapporter från utländska medier finns för alla att läsa.
”Tur att Berlusconi inte inför nätcensur som i Kina än i alla fall. Det enda som är synd är väl att snuskgubbens skandaler går ut över mitt kära Milan...”, skriver kollegan.
Datorerna förstör spelscheman
Berlusconi, som en gång använde mäktiga Milan i arbetet med att skaffa sig fler väljare bland tacksamma fans, har de senaste åren visat mindre engagemang i sin klubb. Det har märkts och även om ”caro Silvio” nu deklarerat att Pirlo blir kvar och att Huntelaar är nära, krävs mer för att det inte ska bli en ny besvikelsernas säsong. Då är det illa för Milan att Berlusconi har fullt upp med sina skandaler – om än på sikt bra, förstås, för demokratin att han avslöjats.
Inte nog med bandupptagningar och internets frihet, fotbollstyckaren Fabrizio Bocca på La Repubblica rasar dessutom mot teknikens okänslighet när spelscheman ska läggas med hjälp av datorer. Det ska inte spelas toppmatcher när hela landet ligger på stranden, menar Bocca. Han vänder sig framför allt mot att det är ligaderby i Milano redan
30 augusti och skräder inte orden:
”Det innebär att man tar bort en av ligans största matcher, en del av dess hjärta, att man gör fotbollen illa, nästan hatar den eller, i minsta fall, i alla fall inte förstår ett dugg av den”.
Bocca konstaterar iskallt att teknikens under inte alltid är av godo.
”När det, för tjugo år sen, fanns några anställda inom ligaförbundet som tålmodigt lade spelschemat för hand, då hände inte dessa dumheter”.
Se där, något att fundera på medan man smälter bort i väntan på, trots allt, den fotboll jag älskar.