Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Fick matchstraff – då avgjorde Edsbyn

Martin Frid såg avgörandet på tv

Publicerad 2017-03-25

Martin Frid lämnar isen efter sitt matchstraff

Martin Frid fick matchstraff och trodde att han sänkt sitt Edsbyn i SM-finalen, men från omklädningsrummet såg han lagkamraterna avgöra.

– Det känns magiskt bra, säger 24-åringen som blev tredje generationen Frid att vinna SM-guld med Edsbyn.

SM-finalen hade pågått i 82 minuter när Bollnäs anfallsstjärna Patrik Nilsson kom fri med målvakten Anders Svensson. Martin Frid insåg att det bara fanns en sak att göra och följde sina impulser.

– Jag kunde inte göra så jävla mycket, var tvungen att ta bollen och det är ingenting jag ångrar. Annars är det mål, säger Martin Frid.

Lindrigt matchstraff

Domaren Ulrik Bergman halade upp det röda kortet och tvingade den kraftfulle mittfältaren av isen.

– Matchstraffet är horribelt, säger Thomas Liw, Edsbyns tränare.

– Utvisningen känns billig, men vi bestämmer oss för att knyta näven, säger anfallaren Mattias Hammarström.

– Det var en klockren brytning av Martin Frid. På reprisen ser man tydligt att han når runt och nuddar bollen. Ulrik gjorde ett jättemisstag, men jag ska inte gnälla för mycket, säger Anders Svensson.

Avslutade i numerärt underläge

Ställningen var då 1–1 och Edsbyn skulle få avsluta matchen med nio utespelare.

– Det kändes tomt. Jag gick snabbt in i omklädningsrummet och då fick vi straff. Sedan gick jag där, fram och tillbaka. Det var nervöst, säger Martin Frid.

Följde avgörandet på tv

På en tv-skärm såg han hur Hammarström gav Edsbyn ledningen från straffpunkten, och bara en minut senare satte Tuomas Määttä det matchavgörande 3–1-målet.

– De två sista minuterna såg jag från trappan. Det här känns helt magiskt bra. Jag är tom och lycklig. Nu är vi tre generationer som tar guld och det känns extra bra, säger Martin Frid.

Han är son till Ove Frid, som 1978 blev svensk mästare med Edsbyn. Hans farfar, Bernt Frid, hjälpte klubben att vinna SM-guld 1962.