Det gäller att veta när man ska lägga av

Jesper Parnevik är en artist, men även artister skadas, åldras, lägger av.

Och det gäller att veta när man ska sluta, ibland.

Jakob Hellman gjorde en superskiva och drog sig undan för tidigt, Parnevik riskerar att göra det motsatta.

Sist av alla i natt – det kanske är dags att tänka på den där refrängen snart, Jesper?

helskärm

Han suckade när han fick frågan, lät tystnaden först tala.

Var karriären på väg att rinna i från honom?

Jesper Parnevik lyfte till slut blicken och tog ton:

– När jag lägger av blir det fridfullt, en enda gång. Jag gör inte som många andra och kommer tillbaka fem gånger för att jag inte kan hålla mig borta, sade han.

Nästan tre år har gått sedan dess och vi kan nu konstatera en sak: Jesper Parnevik är på väg att bli som de där andra.

I natt slog han ut från första tee på Waialae CC i Honolulu på Hawaii. Tävlingen är Parneviks första på PGA-touren sedan i april förra året och kan därmed kategoriseras som någon form av comeback. Under förra säsongen brände han bonusåret han fått eftersom han spelat in så mycket pengar i USA under karriären, men trots det spelade han totalt bara tio tävlingar, klarade kvalgränsen på tre och avbröt den sista efter en enda runda då han drabbades av smärta i nacken.

En inställning att älska

Nu är han utlämnad till sporadiska tävlingsinbjudningar och de där skadorna, de börjar onekligen ta ut sin rätt.

För två år sedan krossade han till exempel en kota i ländryggen i tre delar. Läkarna ville steloperera för att Parnevik inte skulle riskera att tappa känseln i benen, han själv ville köra på och det är givetvis en inställning att älska.

Samtidigt är den där allvarliga ryggskadan bara en av många och när de mejslas samman skapar de en ganska dyster helhet. Omfattningen på Jesper Parneviks läkarjournal lär nämligen påminna om en trilogi av Leo Tolstoj och har det inte varit den högra höften som strulat, ryggen som smärtat eller handlederna som knasat så har han skapat sina egna problem. Som att springa in en ölback på båten och bryta tån.

Men varför fortsätter man kämpa när man står på tröskeln till idrottsinvaliditet? Svaret stavas sannolikt cash.

Jesper Parnevik berättade för drygt två år sedan att drömvillan i Florida var till salu eftersom han behövde pengar, och stålarna har knappast rasat in sedan dess med rådande konjunkturläge och utan inspelade prispengar. Och har man en lyxvilla på 1 800 kvadratmeter med biosalong, 25 tv-apparater och en egen yacht på bryggan som finns det nog några respektabla poster på utgiftskontot.

Men. Om han nu försöker igen för att kroppen känns bra och för kärleken till golf borde han givetvis be en tomte som mig dra något gammalt över sig och fortsätta tills gud drar ner rullgardinen. Men, gör han det på grund av pengar och med kroppen som insats kanske det är bättre att ringa den gamla barnflickan Elin Nordegren och be om viss ekonomisk rådgivning.

Och låta oss minnas världsspelaren och artisten Jesper Parnevik, inte hans bleka skugga som inleder årets första PGA-tourtävling med att vara sist av alla 144 spelare.