Kalle Anka-straff och omvänd rasism – här är Anrells domar
GÖTEBORG-STOCKHOLM. Om man sitter på ett rymdskepp dömd till undergång så är det lätt att fundera på tunga saker som Yttersta Domen.
Och lättviktiga saker som Disciplinnämnder och Innersta Domen.
Välkomna till Sportbladets egen Hej Domstol.
Jag var på Aniara på Stockholms Stadsteater i veckan.
Efter att ha läst medias skildringar av Kleerups nerknarkade uppträdande i Nyhetsmorgon i TV4 var det lätt att förvänta sig en värdelös, flummig, dödsdansande undergångsromantik.
Det var det inte. Kleerups Aniara är ett mästerverk. En fantastisk, glasklar, livsbejakande, klarsynt, undergångsromantik. Rena knarkpropagandan.
Men under, det går de.
Dömda till döden i yttersta rymden.
Knarkare brukar också gå under.
En grupp som inte går under är motgångsknarkarna – ett uttryck uppfunnet av ”08Fotbolls” utmärkte programledare, AIK-aren Christopher Kviborg. Begreppet handlar om svenska fotbollssupportrar som inte kan låta bli att peta mentalt i sina lags nederlag.
Olympisk bitterhet
Företrädesvis förekommer de i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Ett av de mest ansträngande fallen av motgångsknarkande har den senaste tiden hittats i Hammarby där det finns en nästan olympisk bitterhet över domen mot Syrianskas Haris Skenderovic som inte fick någon som helst avstängning av Disciplinämnden efter att ha siktat i flera sekunder innan han satte en armbåge rakt i tinningen på en motståndare.
Pontus Kåmark i TV 4 var oerhört upprörd över förseelsen.
–Det är inte första gången han gör så, sa Kåmark.
Bitterheten beror på att Hammarby drabbades av fem matchers avstängning förra året på Charlie Davis för nästan exakt samma förseelse. Det bidrog starkt till att laget åkte ur allsvenskan.
Särskilt begriplig blir bitterheten när man läser vad Kennet Thallinger sa efter domen mot Charlie Davies:
– Det är en oprovocerad armbågstackling i ansiktet. Ett medvetet slag.
Därför var fem matcher givet, det är praxis.
5–0, alltså, till Syrianska och man undrar varför.
Disciplinnämnden skyllde sin bristfälliga behandling av ärendet på att man hade ”datorproblem”. Men ändå; den enda rimliga förklaringen jag kan komma på är ett slags omvänd rasism. Man ville inte ställa till det för Syrianska i ett slutskede av serien.
Särskilt inte efter vad som hände Syrianskas assyriska bröder i kvalet förra året.
Jag kan känna sympati för det, men det duger inte som domskäl.
Inte ens i Hej Domstol.
Kris Beech är dagens andra ärende.
Sex matchers avstängning. I domen står det:
”Beech har haft full uppsikt över domaren, han har inte gjort någon ansats till att förhindra en krock med denne och han har mot denna bakgrund varit likgiltig till om konsekvensen blev en kollision.” Jag tycker domen motsäger sig själv. Sjöberg gör en vändning i steget. Beech har någon tusendels sekund på sig att hantera det. ”Full uppsikt”? Han tittade efter motståndare. Det brukar man göra på isen.
Jag tycker det är ett Kalle Anka-straff. Sjöberg tyckte inte ens det var utvisning. Han backade in i Beechs åkbana. Och han dog inte.
Allt var en olyckshändelse och sånt brukar inte bestraffas. Man ber om ursäkt, sen går man vidare.
Så tillbaka till kejset Karlstad–Oddevold, som jag skrivit om förr. På tisdag faller domen.
Karlstad BK tog flest poäng i serien, om man räknar de matcher som spelades i division 2 Västra Götaland.
Men Oddevold protesterade mot att Utsikten använt en obehörig spelare.
Oddevold fick två friska poäng efter det och vann serien.
Karlstad kunde inte göra något.
Fallet är intressant eftersom Karlstad förlorade serien utan att själva kunnat påverka skeendet. De känner sig maktlösa och talar om ”Kafka-land”.
Världsklass på linjedomarna
Jag förstår känslan.
Jag tycker en rimlig kompromiss borde vara att ge Karlstad en extraplats i ettan nästa år.
Dom i besvärsnämnden på tisdag.
Linjedomarna i Borås höll världsklass.
Banderollen ”Who’s the whore now Wayne?” på Old Trafford kan ha varit historiens subtilaste dom.
My Gerndts blogg om Dulee Johnson är årets bästa dom:
”Jag har bott granne med den här liraren när Alexander spelade i AIK med honom. Jag har hört och sett. (...) Jag har aldrig och kommer aldrig ha någon form av respekt för honom, han är en nolla i mina ögon som inte borde få sätta sin fot inom allsvensk fotboll igen.”