Vi behöver en Elm mot Portugal
Jag vet verkligen inte om vi klarar att slå Portugal.
Men ett vet jag.
Rasmus Elm är det bästa som hänt svensk fotboll på länge.
Så vet vi det, att även en träningsmatch mot Österrike en frusen februarikväll kan bli minnesvärd. I framtida faktarutor till artiklar om Rasmus Elm kommer det att stå om genombrottet i Graz. I Kalmar har han visat potentialen. I USA visade än mer. I går kväll visade Rasmus Elm att han är ett av våra stora svenska framtidsnamn.
Så låt därför framtiden vara här och nu. Fega inte med honom, ”skynda inte långsamt ”och ”skydda” honom inte.
Tog rätt löpningar
I går kväll såg vi nämligen inte bara en svensk spelare göra mål på ett skott som fick min far att senare på telefon prata om ”gåshud och Gunnar Nordahl-känsla”. Vi såg också hur 20-årige Rasmus Elm tog de rätta löpningarna, skapade tid och rum för sig själv och medspelarna, spelade fri Markus Rosenberg och på alla vis visade att även om rutinen saknas bär han på en stor, djup spelintelligens.
”Det viktiga är att jag känner mig jättenöjd”, sa Elm efteråt och även dessa ord vittnar om att han är redo. Rasmus Elm gjorde intryck av en spelare som inte är rädd för att göra fel utan sugen på och viss om att göra rätt. Precis den typ av spelare Sverige så väl behöver.
Kan bli riktigt stort
Jag vet, han är ung, det kan och lär komma bakslag, vi har sett fina debuter förr. Jag var på plats i Coimbra i april 2004 när Christian Wilhelmsson blev ”Chippen” med hela Sverige och knep sin EM-biljett. Exemplen är flera men inte sen Zlatan Ibrahimovic blixtrade in på fotbollsscenen och bländade oss alla har en spelare givit mig en sådan spontan känsla av att ”det här kan bli något riktigt stort”.
Om Rasmus Elm startar mot Portugal är dock en helt annan historia. Allt jag vet är att vi kommer att få se ett mycket defensivt Sverige då.
I går kväll såg vi, förutom Rasmus Elm, att Christian Wilhelmsson periodvis kom fram och runt bra på kanterna. Vi såg att Olof Mellberg, utöver att ha lärt sig italienska imponerande fort, blivit en mer komplett spelare i Juventus. Han är betydligt mer vän med bollen och det är viktigt, särskilt när det ska gå fort i uppspelen. Där han förr blev stressad visade han nu större lugn.
Tog ansvar
Vi kunde också se att Kim Källström var en av de som tog det ansvar jag efterlyst på förhand. Att en så tekniskt begåvad spelare som Källström stundtals i landslaget gör så onödiga misstag beror inte bara på slarv utan också på den glödande viljan att visa och prestera och vinna sin plats. När Källström nu har flera nya och yngre spelare runt sig tycks han slappna av mer, precis som mot Holland i höstas, även om han fortfarande bör vårda bollen ännu mer i vissa lägen. Att han kan göra sådana här mål vet vi redan men det förtar inte njutningen.
Marcus Berg bäddade också fint för målet när han fixade frisparken. Han och Rosenberg hade dock ofta rätt svårt att hitta varandra och den sistnämnde visade än en gång att han dessvärre också har svårare att göra mål i landslaget än i Bundesliga.
För ett år sen var jag i Turkiet med blågult och då handlade allt om duellen Isaksson/Shaaban. Men mycket händer på ett år och förutom att han fortfarande är erbarmligt dålig i fotspelet är ”Isak” det givna förstavalet i nuläget. Räddningen på Scharners nick var förstklassig. Något som däremot inte Samuel Holméns försvarsspel, som föregick läget, var.
Rasmus Elm pratade efteråt om vikten av att få in en vinnarmentalitet i gruppen. Så sant, så sant. En vinnarmentalitet – och vinnande spelare som han själv.
Vi kommer att behöva allt sådant, och lite till, mot Portugal.