Rena rama orgien i organiserad tjuvjakt
Luleå spelar bästa hockeyn
Det är upp-och-ner-vända världen i elitserien 2010:
Luleå drar ifrån i toppen efter att ha visat den där moralen som laget är ensamt om i år.
Frölunda skämde ut sig igen inför hemmapubliken.
Jag tycker matchutvecklingen säger allt.
Luleå tar ledningen med 2–0 men slappnar av så mycket att Brynäs – formtoppat med tre raka segrar bakom sig – går upp till ledningen med 3–2.
Men det skapar ändå inte kaos i Luleå. Snarare tvärtom. Spelarna har nu en så massiv självkänsla att de vet att om de skruvar upp tempot igen så kan de återta ledningen.
–Vi vann SM-guld senast 1996 när filmen ”Jägarna” kom, nu spelas ”Jägarna II” in här uppe och det kanske är ett omen, sa Lars Bergström när jag var uppe i Luleå förra veckan.
I går var hela filmgänget på besök i ishallen och jag hade en del SMS-kontakt med folk i filmteamet och de var lyriska. Luleå har en så massiv lagmaskin nu att de kan slå vilket jag som helst – när som helst.
Och på isen är det rena rama orgien i organiserad tjuvjakt. Inga villebråd går säkra. Och är det någon som är tveksam till om det kan hålla hela vägen till en SMfinal så är det bara att titta; Luleå spelar bästa hockeyn, de har ett spelsystem som de andra saknar och de har en trupp som är anpassad efter det spelsystemet.
Det där är inte mina ord, men jag ser ju att det stämmer. Orden är backen Pierre Johnssons. Jag frågade vad som är skillnaden i år med Luleås spel, förutom det man ser med ögonen från läktaren.
Viktigast: Inga stjärnor
Det var då han gjorde analysen. Och la till det kanske allra viktigaste:
– Alla i truppen tror på spelsystemet, just för att det inte bara handlar om spelet i försvarszon utan över hela banan. Följden blir att Luleå anfaller hela tiden. Skapar chans på chans på chans.
Man har ett djupledsspel centralt i banan som inget annat lag är i närheten av. Jag skulle vilja påstå att Luleå spelar en modern, sexig hockey där varje kvadratcentimeter av isen är ett slagfält. Det smäller, spelarna är beredda att riskera livet för ett glas vatten, som redan gamle Tumba sa. Ingen är bekväm, annat än i sin egen roll.
Och kanske viktigast av allt:
Man har inte en enda stjärna.
Trots det kan jägarna i Luleå njuta av stående ovationer efter varenda hemmamatch.
I Frölunda är det totalt annorlunda.
Där finns varken jägare eller tjuvskyttar. Vilda Västern har blivit rena Åsa-Nisse På Spa-semester.
Matchen i går avslutades till visslingar och burop. Sämsta publiksiffran på åtta år. För andra matchen i rad. Göteborg håller på att ta sina händer från sitt hockeylag, där raden av unga talanger från trakten är lika få som antalet segrar i år.
Antalet utbytta tränare är däremot lika stor som de tomma publikplatserna i tusental. Fyra utbytta huvudtränare på fyra år. Det kan vara världsrekord (utanför Stockholms fotbollsvärld, där byter alla lag alla tränare alla år).
19 livrädda spelare på isen
Frölunda har tappat kontinuitet, struktur och ledning.
Och laget kan inte göra mål. 15 på tio matcher. Skellefteås a-lina har gjort fler.
Och Kent Johansson försöker hantera krisen genom att skapa fyra jämna femmor. Kanske a la Luleå, vad vet jag. Kanske i syfte att skapa mer energi och lagspel. Följden blev fyra jämndåliga femmor. Och ingen mer energi.
Däremot 19 livrädda spelare på isen.
Ska Kent Johansson sparkas?
Jag vet faktiskt inte. Laget är ju i själva verket inget topplag. Jag tippade dem som sexa och där kan de kanske hamna, med lite tur.
Men nu ligger de sist och jag såg inget i spelet mot Skellefteå som antydde att de är på väg uppåt.
Tvärtom, de ser lata, oengagerade, klumpiga och slarviga ut. Spelar utan passion och utan att bry sig om publiken. Tillsammans med klubbledningen är de på väg att driva klubben ner mot publiksiffrorna från det 90-tal som slutade i kaos, konkurshot, skattemål och åtal.
Däremot såg jag ett Skellefteå som har karisma och en kreativitet som stundtals var sensationell.
Frågan är om inte laget har seriens två bästa spelare i Mikko Lehtonen och David Rundblad. Lehtonen var majestätisk i sin skridskoåkning och teknik.
”Pebben” föll som en full Bambi
Vid 2–2 vände han bort Oscar Hedman genom en mäktig fint med ryggen felvänd.
Vid 2–3 lurade han Johan Holmqvist med ett skott utan vinkel.
David Rundblad gjorde matchens vackraste mål där han fintade Per-Johan Axelsson – med 523 defensiva NHL-matcher i ryggen – så totalt att han hamnade pladask på isen som en berusad Bambi.
Lehtonen har en stor NHL-karriär framför sig. Det har Rundblad också.
Och Skellefteå kan mycket väl spela SM-final i vår.