Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Historien om Monza: ”Är väldigt speciellt”

Uppdaterad 2021-09-13 | Publicerad 2019-09-06

Ascari, Rindt, Petersson, Schumacher och Hamilton.

Alla är de hjältar i berättelsen om Autodromo Nazionale di Monza.

I en historia som handlar om fart, segrar och tragedier.

Det har passerat en tung vecka sedan tävlingshelgen i Belgien då racingvärlden återigen drabbades av en stor sorg. Formel 2-föraren Anthoine Hubert omkom efter en otäck olycka under lördagens lopp och hans medtävlare Juan Manuel Correa bröt båda benen i samma kollision.

Samtidigt som det nu diskuteras vilka förändringar som kan göras på Spa för att minimera riskerna har F1 och dess supportklasser rest vidare till Italien.

Till Monza.

Till en slumrande småstad 15 kilometer utanför Milano där slottsparken innehåller allt det som Formel 1 står för. Där finns historien, kärleken till sporten, farten, hjältarna och tragedierna. Allt det som gör sporten till vad den är i dag och som gör att besökaren uppfylls av en mäktig, nästan magisk känsla i samma ögonblick som hen kliver in genom portarna till slottsparken.

Snart 100 år gammal bana

Känslan är så stark att den inte går att ignorera och de 100 000 människor som vallfärdar till banan under den första helgen i september känner samma sak.

Precis som de förare tävlar på den snart 100 år gamla racerbanan.

– Monza är väldigt speciellt. Jag har flera sköna minnen, från VM 1996 då jag vann för Ferrari här första gången, VM 1998 var spektakulärt och 2000 ska vi heller inte glömma. Det är alla saker som gjort intryck, svarade Michael Schumacher när jag för många år sedan bad honom att förklara kärleken till Italiens GP

– Att vara så nära tifon är något mycket speciellt, här är atmosfären betydligt mer intensiv och det känns enormt stort att få stå på prispallen här, det är en annan känsla än på alla andra prispallar under GP-serien.

När Monza byggdes 1922 var det en ovalbana, sedan dess har den byggts om ett flertal gånger för att minska hastigheterna och öka säkerheten. Banan har drabbats av flera tragedier under åren och flera av sportens hjältar har mist livet i slottsparken utanför Milano. Den dubble världsmästaren Alberto Ascari omkom 1955, när VM-ledaren Greve Wolfgang Berghe von Trips kraschade i kurvan med namnet Parabolica 1961 omkom han och ytterligare 15 åskådare, 1970 avled VM-ledaren Jochen Rindt efter en krasch i samma kurva och den 10 september 1978 är den svartaste dagen inom svensk racinghistoria. Då skadades Ronnie Peterson svårt när hans bil fattade eld strax efter starten av Italiens GP och han avled senare på sjukhus.

”En sport för gladiatorer”

Monza bär en tung historia med sig, men banan utstrålar också en enorm passion och kärlek till racingen. Den är den enda höghastighetsbanan som finns kvar i VM-kalendern och förarna når hastigheter över 340 kilometer i timmen.

– Det kommer alltid att vara en farlig sport, de hastigheterna är farliga, sa Ferrariföraren Charles Leclerc i söndags, efter sin första seger i F1.

Han förlorade en barndomsvän i lördags, precis som han gjorde när Jules Bianchi avled sedan han kolliderat med en hjullastare under Japans GP 2014.

– Oavsett vilket mästerskap det är, vilken bil du kör så är det en sport för gladiatorer. Det handlar om mod, kunnande och om att vara medveten om vilka risker som finns, citeras Mercedes stallchef Toto Wolff av Neue Westfalische Zeitung.

– Vi har haft tur i flera år, vi har sluppit den typen av olyckor. Kanske har vi glömt hur farlig den här sporten är.

Den här helgen tävlar både F1 och F2 på Monza. På en bana vars långa historia handlar lika mycket om segrar som tragedier.

Historien om F1 på Autodromo Nazionale di Monza

1922: Banan byggs för att fira 25-årsjubileum av Milanos bilförening och det fanns plats för 9 000 åskådare. Premiären genomfördes den 3 september, sex dagar senare skördades det första dödsoffret. Tysken Gregor ”Fritz” Kuhn omkom under ett träningspass inför Italiens GP. Då körde bilarna i en hastighet av 180-190 km/timmen och på den tiden var det en oval.

1928: Den svåraste olyckan i Italiens motorhistoria inträffade när Emilio Materassi och minst 22 åskådare omkom när hans bil flög ut på läktaren efter en kollision. De kommande åren ströks Italiens GP tillfälligt ur kalendern.

1934: Banan byggdes om för att minska hastigheten. Bland annat byggdes två chikaner in för att bromsa minska hastigheten från 200 till 105 km/timmen.

1948: Under andra världskriget användes banan av militären, men efter två månaders renovering togs den i bruk igen.

1950: F1:s debutår och 31 bilar deltog i det första VM-loppet som Guiseppe Farina, Alfa Romeo, vann.

1955: Banan byggs om igen, den återtog nästan ursprungsformen från 1922, med två branta kurvor och den blev återigen 10 km lång. Snitthastigheten låg på 281 km/tim. I maj samma år omkom den dubble världsmästaren Alberto Ascari under ett privat test på Monza.

1961: Den tyske Ferrariföraren Greve Wolfgang Berghe von Trips kolliderade med Jim Clark i Parabolica och bilen flög ut i publikhavet. Von Trips och ytterligare 15 åskådare miste livet, återigen försöker man göra banan säkrare. Von Trips ledde VM ha kom till Monza och avslutade den som VM-tvåa, postumt.

1970: Österrikaren Jochen Rindt omkom efter en olycka i ”Parabolica” under kvalet. Österrikaren är den enda förare som blivit världsmästare postumt. Efter olyckan byggdes banan om igen för att minska hastigheterna som låg på över 200 km/timmen.

1971: Peter Gethin, BRM vann från startplats 11. Men det är inte därför vi minns loppet utan för att det var det jämnaste F1-loppet i historien. Det skiljde bara 0,6 sekunder mellan de fem första bilarna och det var åtta ledare i det loppet. Ronnie Peterson var tvåa, 0,1 sekund efter Gethin.

1973: Ronnie Peterson tog sin första seger på Monza. Han vann tävlingen vid tre tillfällen, 1973, 1974 och 1976.

1978: En av de tyngsta dagarna någonsin för svensk motorracing. Ronnie Peterson var inblandad i en kollision strax efter starten av Italiens GP. Han fördes till sjukhus där han avled ett dygn senare.

1988: Italiens GP avgjordes ungefär en månad efter Enzo Ferraris död och det enda loppet den säsongen som inte vanns av McLarens duo Ayrton Senna och Alain Prost. Istället blev det en dubbelseger för Ferrari genom Gerhard Berger och Michele Alboreto. En mycket känslosam seger.

1994–95: Trots att banan byggts om flera gånger renoverades den återigen för att bli säkrare. Bland annat gjordes Lesmos (kurva 7) långsammare och ett nytt medicinskt centrum med plats för helikopter byggdes.

1996: Michael Schumacher kom som dubbel världsmästare till Ferrari 1996 och han vann sin första seger för Ferrari på Monza under sin debutsäsong. Han tog sin femte och sista seger i Italien under sin sista säsong för Ferrari, tio år senare, år 2006.

1999: Den regerande världsmästaren Mika Häkkinen kraschar, i ledningen av loppet och gråter hejdlöst i när han går genom skogen. Han kände nog att VM-titeln rann ifrån honom i det tillfället. Men han fick chansen en gång till och försvarade titeln.

2000: Michael Schumachers seger överskuggas av att brandmannen Paolo Ghislimberti omkom i samband med en jättekrasch. Ett däck lossnade i samband med kollisionen och träffade funktionären.

2003: Michael Schumacher satte ett nytt hastighetsrekord för tävlingen när han hade en snitthastighet på 247,585 km/timmen under loppet.

2008: Sebastian Vettel tog sin första F1-seger på Monza, i en Toro Rosso i regnet. Han var den yngste föraren någonsin att ta pole position i ett F1-lopp.

2010: Fernando Alonso vinner Italiens GP för Ferrari. De är den första hemmasegern för teamet sedan Schumacher lyckades 2006 och det är senaste gången en Ferrariförare vann på hemmaplan.

2018: Kimi Räikkönens kvalvarv i en Ferrari nådde en medelhastighet på 263.587 km/timmen. Det är rekord. Samma förare nådde år 2005 en maxhastighet av 370,1 km/timmen.