Mental styrka är guld värd
Garpenlöv: Klubbarna behöver professionell hjälp för att förbättra spelarnas prestationer
Ishockey är en mental sport – precis som alla idrotter.
Alla individer har olika behov för att kunna prestera på topp.
Lagsammanhållningen är en ständig process – som det jobbas med hela tiden.
Givetvis bör alla lag ha en rådgivare som jobbar med laget och spelarnas mentala styrka.
Under alla mina år som ishockeyspelare har jag aldrig jobbat med en mental tränare, som psykolog, kurator eller någon annan utbildad person med expertis på området.
Det är inget jag är stolt över och det har bara blivit så. Jag har aldrig känt ett behov av det trots att jag har gått igenom många motgångar och haft dåligt självförtroende.
På något sätt har jag hittat en väg igenom motgången och tagit lärdom av den för att nästa gång hantera den bättre.
Skillnaden är gigantisk
När jag slutade som spelare och klev in i tränarvärlden och såg på laget, och dess individer, på ett annat sätt har jag naturligtvis fått en annan uppfattning.
Att vara tränare, och spelare, har förändras otroligt mycket. Media och sociala medier har i dag en stor roll i spelarnas vardag. Även i tränarnas.
Alla matcher sänds i tv och spelarnas prestationer bedöms in i minsta detalj av tränare och av oss experter.
Det är viktigt att spelarna kan skärma av och fokusera på sin egen och lagets prestation. Klara av den inre mentala krigsföringen med sig själv.
Det är inte alltid så lätt och därför måste det finnas professionell hjälp att tillgå, i alla klubbar.
Det ska finnas en mental rådgivare knuten till verksamheten där han/hon är en naturlig del i vardagen och som tränarna och spelarna kan använda efter behov.
Det får inte bli något som påtvingas på tränaren eller spelare, utan ska finnas tillgängligt i verksamheten.
Nu ska jag vara tydlig och säga att man inte kan förvandla en medelmåttig spelare till en superspelare med hjälp av mental träning, men man kan förbättra spelarens prestation.
Jag har haft förmånen att spela i bra lag, bland annat Tre Kronor och Detroit, och vinna mästerskap men även spela i usla lag, som Atlanta, och förlora gång på gång.
Skillnaden hur man mår som människa är gigantisk.
I ett vinnande lag är det harmoni.
Allt är så enkelt, man har en bra lagsammanhållning. Det är roligt och lätt att träna och man längtar till matcherna. Man känner sig oslagbar och trots att man ibland ligger under, eller inte spelar bra, hittar man en väg att vinna.
Blir jobbigt och tråkigt att träna
I ett förlorande lag är det kaos och dålig stämning.
Man tittar snett på varandra och det är ofta grupperingar i omklädningsrummet, det är jobbigt och tråkigt att träna, matcherna blir något ont måste och man hittar vägar att förlora.
Jag kan tänka mig att det händer i flera av lagen i elitserien och enligt tidningsuppgifter är det många trötta individer i Brynäs som sprider osäkerhet.
Två skilda världar som blir verklighet när grundserien snart är färdigspelad.
SM-slutspelet, som alla elitserielag vill spela, och kvalserien, som inget av elitserielagen vill spela.
Två serier med två helt olika inriktningar där den mentala styrkan spelar stor roll.
Elitserieslutspelet blir en produkt som blommar ut och bjuder på härlig positiv hockey där allt går ut på att vinna. Det blir härliga matchserier där nivån och engagemanget från alla inblandade höjs till max.
Mentalt har man en härlig känsla och längtar till varje match.
Utan stöd – sämst resultat
Kvalserien blir precis tvärtom där lagen spelar för att inte förlora. Både tränare, spelare och föreningen är paralyserade och likbleka i ansiktet. En hel förenings existens kan stå på spel.
Det finns inget som kan beskriva en kvalserie och hur alla inblandade mår mer än ångest.
Här kommer det mentala in i bilden och hur lagen hanterar den är nyckeln till framgång. Det mentala bottnar mycket i lagets grundspel.
Är det tydligt och alla spelar utefter det har ger det en trygghet som tillför mod och positivt tänkande plus att man vågar mer.
Det gör att man får studsarna med sig och får turen på sin sida.
Snart får vi uppleva det vi alla har väntat på hela säsongen. De som förberett truppen i ett mentalt stålbad klarar sig bäst.
De lag som lämnat spelarna utan stöd klarar sig sämst.
Till sist: Det krävs mycket tid och träning för att utveckla sina mentala färdigheter.
Panikinsatser, eller insatser vid kris, är sällan framgångsrika.
SÅ BLIR ETT LAG MENTALT STARKARE
1. Ett tydligt grundspel
Om tränarna har gjort ett bra jobb och satt ett grundspel, som alla spelarna kan och spelar efter, är det lättare för spelarna att prestera och känna sig bekväma i matcherna. Det gör att självkänslan stiger och man vågar mer för man känner sig trygg.
2. Roller
Att laget, gruppen, har en fungerande gruppdynamik i omklädningsrummet med både formella och informella ledare i gruppen. På isen gäller det givetvis att det är tydligt vilken roll man har och vad man förväntas bidra med.
3. Öppen kommunikation
Att man har ett öppet ”klimat” i omklädningsrummet där alla vågar kommunicera med varandra. Om man har ett öppet klimat kommer garanterat sammanhållningen i gruppen bli positiv och rak. Det gör att man mår bra och har roligt tillsammans.
4. Mental coach
Att man har en mental coach som är en naturlig del och jobbar med gruppen och individen under hela säsongen. Det finns ingen tränare som har den kunskapen och det mentala är en otroligt viktig del i dagens ishockey.
5. Erfarenhet
Erfarenhet är viktigt. Har spelarna upplevt både med- och motgångar och tagit sig igenom det gör att man har tagit lärdom av händelser och kan lättare hantera dem när de dyker upp. Man känner igen signalerna och kan fortare ta tag i problemen.