Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Vicki Blommé: Jag är dålig på att spela teater

Publicerad 2022-05-28

Hur har Vicki Blommé på ett år gått från finsmakarnas val till en bred och älskad fotbollsexpert?

Åk med i hennes bil så märker du snart svaret.

– Tur att ingen ser en från Västerås, säger hon.

Helgens sporthöjdare 28-29 majHelgens sporthöjdare 28-29 maj

Vicki Blommé kunde ha blivit en i raden av avhoppare.

Mittfältaren med nummer tio på ryggen var med och spelade upp Eskilstuna United till damallsvenskan 2013, men gav ändå bara högstaserien en halv säsong. I juli 2014 bröt 24-åringen sitt kontrakt och pensionerade sig.

På den tiden var det en sanning att damfotbollsspelare lämnade sporten så fort dobbskorna var avsnörade. En Pia här, en Vickan där, men nästan alla andra flydde till det civila livet och kom aldrig tillbaka.

Vicki Blommé kände till allt det där men ville bidra till förändringen, så hon skaffade ett ovanligt extraknäck.

– Jag var med i ett projekt som hette ”24 Karat”, som samlade tidigare elitspelare på damsidan för att få dem att stanna kvar i fotbollen. Men jag hade inte tid att ta ett klubblag utan kontaktade en matchanalytiker på förbundet, berättar hon på telefon från hemmet i Västerås.

Blev heltid i 50-årsåldern

Hur gick det?

– Jag fick chansen att börja där. När jag var upplärd skickades jag ut för att testa i damernas U23- och pojkarnas 01-landslag. Jag filmade och tog fram taktiska klipp.

Det är nog få som ser att den karriärvägen ens existerar.

– Ja. Därför var projektet väldigt bra. Det finns så många jobb inom fotboll och det behövs kvinnor överallt.

Vickis mamma heter Lotta Hellenberg och är förbundskapten för F16. Men hon har inte sålt in fotboll som ett smidigt karriärsval, utan vägen till posten har snarare avskräckt dottern.

– Hon är ett perfekt exempel på hur svårt kvinnor haft det. Hon var elitspelare i damallsvenskan på 80-talet, men behövde ta en lång väg som ungdomstränare i massor av år, där hon kombinerade fotboll med ett vanligt yrke som lärare. Först uppemot 50-årsåldern blev hon tränare på heltid. Få har den orken, säger Vicki Blommé.

Ekonomin är boven?

– Den är en del. På damsidan är ersättningen generellt lägre, så du måste ta ett civilt jobb och den kombinationen tar all kraft. Det är svårt att få ihop. Ännu värre bli det av att kvinnor har svårare att få tjänster än män, även om de går samma utbildning och är lika duktiga tränare. Speciellt på pojk- och herrsidan tittar de inte ens efter kvinnliga tränare. Skulle de gå på kompetens bara hade fler kvinnor fått jobb, men de blir förpassade till damfotbollen.

Tänk att det argumentet används av motståndare till kvinnor i herrfotbollen också. ”De är inkvoterade. Hade man bara gått på kompetens vore tjejer chanslösa”, säger folk.

– Ja. Det är det osnyggaste jag hört. Det krävs så mycket mer för en kvinna att få samma chans som en man. När en kvinna väl kommer fram kan hon få en enorm skjuts, för förväntningarna är så låga. Men missta inte hyllningarna över enstaka exempel med att det blivit enkelt för alla kvinnor.

”Det är inte lika roligt...”

Egentligen var inte detta vad vi skulle prata om, vi råkade bara fastna här en stund. Att vi gör intervjun beror på att den gamla Serie A-fanatikern Blommé plockades upp av tv, där hon kunde kombinera sin taktiska detaljkunskap med sin svallande passion för italiensk fotboll. Den här säsongen har hon breddat sig till att bli C mores studioexpert för Champions League och i sommar har hon samma roll på fotbolls-EM för damer.

Det var egentligen vad jag undrade. Hur har livet förändrats för en matchanalytiker som inte har tid att klippa taktiska sekvenser ur pojklandskamper längre eftersom alla vill höra hennes åsikt om Karim Benzema och Mohamed Salah?

– Det är en lyx att jag får jobba med det jag älskar mest av allt. Det är mycket jobb, mycket förberedelser, många kvällar borta. Det har krävt att min man drar ett större lass hemma med våra två barn. Dessutom är han ett bra stöd och bollplank i mina förberedelser. Mina svärföräldrar hjälper också till. En annan förändring är att jag lägger mindre tid på mitt civila jobb.

Du är revisor, eller hur var det?

– Jag är redovisningskonsult. Årsredovsiningar, löner och sånt.

Det låter inte riktigt lika roligt som en CL-final.

– Det är inte lika roligt som en CL-final. Det är kul att driva eget, men fotboll är roligare.

Det är uppenbart att du kan mycket om taktik, men hur gör du för att förmedla allt? Hur har du mejslat fram ditt språk?

– Jag är dålig på att spela teater, så jag måste gå in och vara mig själv. Det har nog varit bra, för vad jag får höra så uppfattas jag som naturlig i studion.

Bara det?

– Och att jag har hittat ett bra sätt att förbereda mig på. Jag pratar med mig själv i bilen.

Ett genrep utan publik?

– Ja. Det är bra för att testa hur man ska uttrycka sig, eller vad man bör börja med när man ska visa ett taktiskt rit. Vad är tydligt? Mycket sker spontant, men jag får trygghet av att ha pratat med mig själv i bilen från Västerås.

Du sitter alltså bakom ratten och testar 45 sekunder om...?

– Ja, 45 sekunder om Inter. Mina tankar. Jag började med det på egen hand och berättade det för talspecialisten som C more låter mig gå hos. Tydligen är det ett bra sätt att inte staka sig utan bli spetsig, så jag fortsätter. Tur bara ett ingen ser.

Snälla du. Får vi fästa en kamera i din bil och filma en resa?

– Nej. Och jag pratar inte hela vägen. Så länge orkar jag inte lyssna på mig själv.

Se kvällens Champions League-semifinal på Telia, C More och TV4 med start 19.30.