Fagerlund: Knäckte honom nästan – obegripligt domslut
MANCHESTER. Om Man City joggar hem ligatiteln i vår, lär detta möte i september vara ett minne blott.
Kanske kommer någon erinra sig att Erling Haaland gjorde sitt tiotusende hattrick.
Fulham-supportrar? De glömmer antagligen aldrig situationen som nästan knäckte Marco Silva.
Det är inte första gången Marco Silva står med sammanbiten min och rök pysandes ur öronen.
Av någon anledning är det inte enkelt att vara tränare för Fulham denna säsong, och det har inte främst med Aleksandar Mitrovic avsked att göra.
Silva har rasat mot billiga gula kort, uteblivna avblåsningar och nu ett direkt regelvidrigt mål.
Att ge sig in i domslutsdiskussionen är vanskligt, det är trots allt ofta som klubblagsfärgerna skiner igenom, oavsett om det handlar om tränare, spelare eller anhängare.
När Manuel Akanji inte ansågs ha påverkat spelet vid Man Citys 2–1 var det som att topplocket gick på så väl Silva som större delen av fotbolls-England. Det spelade liksom ingen roll vilket läger man tillhörde, alla förundrades lika mycket över utfallet.
Till och med Erling Haaland – som greppade matchbollen vid slutsignal efter tre mål och en assist – skakade på huvudet och medgav:
– Jag lider med Fulham och hade också kokat.
Illavarslande för alla
Så här: Manchester City spelade inte överdrivet bra, vilket förstås är illavarslande för resten av serien eftersom slutresultatet blev 5–1.
Under första halvleken på Etihad Stadium slogs otaliga passningar bort (från båda lag), nyförvärvet Jérémy Doku var snabb men improduktiv och den slappa stämningen på planen smittade av sig på läktarna.
Hemmalaget började skapa en del när Doku bytte kant med Phil Foden, men Haalands bländande framspelning till Julian Alvarez efter 30 minuter var knappast frukten av ett frodande anfallsspel.
Det avspända allmäntillståndet i City befästes när försvaret stod still på en hörna två minuter senare och tillät Captain America, Tim Ream, att kvittera till 1–1.
Så långt var Fulham med i matchen, fastän mittfältskuggen João Palhinha hade getts ledigt för att samla sig efter den kollapsade affären med Bayern München. Dessutom tvingades Tom Cairney kliva av skadad och ersattes av 18-årige Luke Harris.
Sedan inträffade det där ögonblicket som lär hemsöka Silva många nätter framöver.
Obegripligt att förstå
Klockan hade tickat upp till 50 när Nathan Aké nickade bollen i utkanten av straffområdet, under en hoppande Akanji och förbi målvakten Bernd Leno.
I regelboken står att den sortens positionering – likt Akanjis – bara är straffbar så länge ”spelaren tydligt försöker spela på bollen och påverkar motståndarens handlande”.
Det är nästintill omöjligt, rent av obegripligt, att förstå hur mittbacken inte kan anses påverka Lenos agerande. Målvakten tvekar tydligt att kasta sig, eftersom han inte vet om motståndaren kommer försöka styra bollen.
Leno själv var uppgiven efteråt.
– Om man har spelat fotboll själv, eller ens har lite känsla kring fotboll så förstår man att det borde dömas bort, menar målvakten.
Fler på hans sida
Självklart hade Man City varit favoriter att vinna, med eller utan ledningsmålet kort innan paus. Sannolikheten att Haaland hade fått i väg en fullträff eller två är fortfarande stor, trots att det aldrig riktigt kändes som en hattrickmatch.
Luften trycktes ur Fulham totalt, som till slut inte orkade hålla jämna steg med norrmannen. Ream begravde frustrerat huvudet i tröjan när Alvarez spelade fram Haaland till 3–1-målet och tittade hjälplöst på när han drog in en straff (som Silva för övrigt inte heller var nöjd med).
Marco Silva torde vara en eller två tveksamma situationer ifrån att drabbas av ett fullständigt sammanbrott, domslut har dominerat hans intervjuer dessa fyra inledande omgångar.
Skillnaden denna gång är att fler garanterat är på hans sida och hör hans gormande.