Mitt grundtips: Chelsea kommer inte att resa sig och vara med i titeljakten

Peter Wennman

LONDON. Här kommer nyheter från London Fashion Week.

Chelsea började i går sälja ett nytt rakvatten, kallat The Special One.

Fabriksmärket:

U GO BOSS.

Så kan man också se det, med ett stänk av distans mitt i alltihop.

Men det stod Chelseafans och grät utanför Stamford Bridge i går, det vecklades ut banderoller med José Mourinhos namn, en armé av ungdomar i blå tröjor sjöng ”Bring back the Special One” och hade jag dragit det där Hugo Boss-skämtet för dem hade jag varit en död man i dag.

Så mycket humor fanns inte med i bilden där de vrålade ut sin förtvivlan på Fulham Road.

Det handlade snarare om ilska, misströstan, förvåning och sann oro.

Vad ska hända med Chelsea FC nu?

Frågar ni mig ger jag er de vanliga tre alternativen på tipskupongen:

1) Chelseas stjärnor är så professionella att de biter ihop, samlar sig som en man och visar att de kan spela lysande fotboll utan ett taktiskt geni som José Mourinho på tränarbänken. Vissa, som Andrej Sjevtjenko och Michael Ballack, kommer till och med att känna en slags befrielse, blomma ut och göra skäl för sina löner. Laget vinner serien, annars ska jag krypa tolv mil.

X) Chelseas stjärnor kommer att göra ett hyfsat jobb, inte mer. Det kommer att ta tid att anpassa sig under nye managern Avram Grant, men laget är ändå så stabilt från grunden att det blir en placering kring trea, fyra i tabellen.

2) Chelseas stjärnor startar inbördeskrig, sammanhållningen spricker, ingen bryr sig längre om hur det går när Mourinho försvunnit. Omklädningsrummet delas (det sägs redan vara två fraktioner, Terry/Lampard/Drogba mot Sjevtjenko/Ballack) och de blå går mot en fiaskosäsong. Historien visar nämligen att man kan ha hur många strålande spelare som helst i ett lag, finns det inte team spirit så funkar det inte ändå.

Mitt grundtips är X. Garderat med en 2:a.

Jag kan inte se hur Chelsea ska kunna resa sig från den här smällen och på allvar blanda sig i striden om ligaguldet eller Champions League-bucklan.

Säsongen är förstörd.

Skapade en egen anda

Kanske är det värre än så, kanske hela framgångssagan Chelsea tog slut när José Mourinho fick nog av allt bråkande med Roman Abramovich och reste sig och gick i onsdags kväll.

Det heter ju att alla klubbar har en själ, men den själen sitter inte i väggarna som alla gammelromantiker alltid fantiserar om, den själen sitter i den styrelse, den manager och den nutid som klubben faktiskt lever i.

Och i de slantar som finns att spendera, naturligtvis.

Mourinho hade skapat en egen anda, en egen själ, i det lag som han tog till första ligasegern på 50 år. Han hade skapat något eget. Med Abramovichs pengar, visst, men Chelsea de senaste tre åren har varit Team José, inget annat.

Hur kan man tro att spelarna och fansen ska kunna samla sig kring en slags ny själ nu, särskilt när mannen som tar över är Roman Abramovichs handplockade motsats till Mourinho och en person som chelseafansen i går ville sätta en röd clownnäsa på?

Jag får det inte att gå ihop.

Jag minns inte vilken romersk härskare det var som enligt historien utsåg sin häst till sin närmaste minister, men i Chelseas Roman Empire är Abramovich kejsaren. Avram Grant är hästen.

Kan ha startat ett ostoppbart ras

Den ryske oligarken får satsa hur många fler miljarder han vill i Chelsea i framtiden, men jag tror ändå inte att det kommer att finnas nån som kan knyta ihop det hela som Mourinho kunde. Spelar ingen roll om det blir Hiddink, Capello, Deschamps, Scolari, Klinsmann eller nån annan som tar över som manager så småningom, det kommer att bli ett mer splittrat Chelsea i framtiden.

Roman Abramovich kan ha gjort sitt. Han kan ha lekt färdigt. Han gjorde Chelsea till världens lyckligaste lag med sina surt förvärvade miljarder och fansen kommer att vara honom för evigt tacksam.

Men han kan också, via det halvårslånga och tjuriga bråket med Mourinho, ha startat ett ras som blir svårt att stoppa.

Abramovich, en man som ser mer korkad och snäll ut än vad han är, reste sig häromsistens demonstrativt från läktaren när Chelsea förlorade på Villa Park. När Rosenborg gjorde mål i tisdags log han ett märkligt, hånfullt leende.

Mourinho, ett envist, arrogant och kaxigt geni, stod inte ut med situationen och lämnade Stamford Bridge med en smällande dörr och sisådär 130 miljoner kronor i kompensation.

Alla kommer att förlora på det här. Chelsea som lag.

Fansen. Premier League i stort. Abramovich och hans häst.

Alla utom möjligen José Mourinho. På med lite Hugo Boss, sen är det raka vägen till ett nytt toppjobb.