Bara åtta omgångar kvar – här är tränarnas betyg

Patrik Brenning

Sjögren listar de allsvenska tränarnas insatser

Sportbladets Patrik Sjögren listar allsvenskan efter varje omgång.

Med 22 omgångar avklarade, och bara åtta kvar, går vi in i avgörandet.

Det är nu bottenlagen börjar fundera på tränarens insats och det är därför dags att ge klubbarna facit.

Här är de allsvenska tränarnas betyg så här långt.

Conny Karlsson - Helsingborg

Nyckelspelarna säljs, spelarna protesterar mot träningarna, spelmotorn har hemlängtan och den solklare superstjärnan underpresterade till följd av privata problem. Det som aldrig förändrats är Conny Karlssons lugn och HIF:s prestationer på planen. Karlsson har svetsat ihop laget och lyckats hantera problemen utanför planen utan att det påverkat laget på densamma. En stor prestation.

Andreas Alm – AIK

Alm fick två Banguras på silverfat men ska samtidigt ha beröm för att han insåg precis hur de skulle utnyttjas. Cyniskt med ett stenhårt defensivt innermittfält och sedan bollen upp på topparna istället för att slussa den via mitten som ett mer spelande lag. Det har blivit succé. Har dessutom fått igång den inte helt lätthanterlige Martin Mutumba och lyckats spela ihop allsvenskans bästa mittbackspar med det modiga beslutet att satsa på oprövade Milosevic och bänka tidigare givne Per Karlsson.

Peter Gerhardsson – Häcken

Det handlar om att spela efter sina resurser och nu är Häcken på väg mot Europa – tack vare Mathias Ranegie, Rene Makondele och John Chibuike. Gerhardsson har fått ut maximalt av varje spelare och lyft Häcken till oanade höjder. Han har dessutom gjort det med en positiv, offensiv och målglad fotboll.

Magnus Haglund – Elfsborg

Har tidigare fått kritik för att allsvenskans bästa trupp underpresterat år efter år. Lösningen blev inte heller att Haglund plockade ut maximalt ur sina nuvarande spelare och lyfte laget. Lösningen blev att nyckelspelarna fick vara skadefria och sportchefen Stefan Andreasson kryddade med en självgående skyttekung (Lasse Nilsson). Men hur stor ära ska Magnus Haglund egentligen ha för det här. Jag tycker att man kan kräva att Elfsborg ska vara med i guldstriden med den trupp de har. Därför bra – men inte mer – i betyg.

Alexander Axén – Gais

Nosar på en fyra men det blir en trea i betyg för herr Axén. Har visserligen gjort Gais till en Europa-aspirant men fick god hjälp av klubbens tunga satsning inför säsongen. Fick trots framgångarna inte ut maximalt av spelare som Alvaro Santos och Razak Omotyossi och frågan är vad som hade hänt med Gais de sista omgångarna om Wanderson försvunnit? Men en bra säsong av Axén så här långt där han bland annat förvandlat Mervan Celik till en av seriens allra hetaste spelare.

Jonas Olsson – IFK Göteborg

Bara dagar från att få sparken sades det i våras när IFK kört rakt ner i bottenträsket och såg ut att ha fastnat med alla fyra hjulen. Olsson stod upp när det blåste som värst, grävde ur jeepen och har sedan dess kört rakt mot toppen. Nu är IFK fyra poäng från fjärdeplatsen.

Peter Swärdh - Mjällby

En överraskning i fjol och trots att laget inte nått samma höjder är det en bra säsong så här långt. Har förlorat El Kabir och inte fått ut lika mycket av Tobias Grahn men parkerar trots det på relativt säker mark och är på väg att etablera sig som ett allsvenskt lag.

Magnus Pehrsson – Djurgården

Från omgång 7 (Lennart Wass och Carlos Banda omgång 1-6)

Som historien visat ett lyft när Djurgården bytte tränare. Som historien visat var den tillfällig. En poäng på de fyra senaste matcherna visar tydligt att Pehrssons smekmånad nu är över. Det största problemet är dock att spelarmaterialet helt enkelt inte håller. Pehrsson har ändå försökt förstärka, har gett upp den naiva idén att dagens Dif ska vara ett spelförande lag i en 4-3-3-uppställning och tagit laget tillbaka till gunderna. Pehrsson får en trea för att han agerat och ändå försökt få till en ordentligt förändring. Åker Dif ur allsvenskan är det inte hans fel.

Rikard Norling – Malmö FF

Från omgång 11- (Roland Nilsson omgång 1-10).

Kom in och ärvde ett guldlag som sett ut att ha tappat sin motivation för allsvenskan någonstans bland guldyra, proffsscouter och CL-kval. Norling kan lätt fastna i Roland Nilssons hjulspår som numera går till alla andra plaster än toppen. Är dock lite tidigt att ge den förre AIK-profilen det riktiga betyget.

Nanne Bergstrand – Kalmar

Poängproduktionen står som vanligt brassarna för – men den är skralare än vanligt. 28 gjorda mål är sämst av de åtta första lagen i allsvenskan. Godkänt men inte mer för Nanne.

Sixten Boström – Örebro

Efter fjolårets succésäsong pekades ÖSK ut som en outsider i toppstriden. De har istället förvandlats till ett ineffektivt mittenlag. Kvalitetsspelare från fjolåret som Nordin Gerzic har inte nått samma nivå och förra årets sevärda, fartfyllda ÖSK är ett minne blott. Betyget blir ändå godkänt då det samtidigt ska sägas att spelartruppen överpresterade förra säsongen.

Jens Gustafsson - Halmstad

Från omgång 16 (Josep Clotet Ruiz omgång 1-15).

Kom in efter 15 omgångar när allt redan var kört. Av ren sympati nöjer jag mig med att konstatera att Jens Gustafsson får en tvåa. Det är helt enkelt synd om grabben.

Per Olsson – Gefle

Vad ska vi egentligen begära av Gefle? De har inte spelarna för att utmana i toppen men var ändå på väg att, relativt bekvämt, säkra det allsvenska kontraktet. Men nu närmar sig botten efter sex (!) raka förluster. Läget börjar helt plötsligt bli pressat för den gamle skyttekungen på bänken och betyget kan sjunka snabbt. Just nu stannar det på en tvåa.

Tom Prahl – Trelleborg

Allsvenskans kanske mest meriterade tränare basar i år över ett lag som flörtar med kvalstrecket efter att senast ha blivit fullständigt utspelat av AIK. Ont om idéer i anfallsspelet där kraft och inställning ser ut att vara det enda vapnet. Tom Prahl har haft sedan 2008 på sig att bygga något bättre av det här laget. Är snubblande nära en etta.

Janne Andersson – IFK Norrköping

Laget förstärkte som få andra nykomlingar. Det kan sluta i ett praktfiasko. Andersson har inte alls fått in de nya spelarna i laget, puttat de gamla åt sidan och fått en skuren sås av underpresterande fotbollsspelare som resultat. Det är en jätteskräll om ”Peking” inte får kvala. Det är till och med en liten skräll om de inte åker ur det kvalet.

Özkan Melkemichel – Syrianska

Touma och Arneng värvades, Ijeh och Barsom fanns redan där. Årets Syrianska har spelarmaterial för minst en mittenplacering. Men tanken att laget ska ha mycket boll, spela sig till målchanser och bjuda på en sevärd fotboll har gjort att Syrianska gått rakt ner i samma varggrop som Djurgården. Problemet är att Syrianska föll i först och ligger underst, djupt begravt i granris. Det är förmodligen en otänkbar tanke för Syrianskas ledning att sparka Özkan Melkemichel. Men blir det ingen förändring kan Syrianska vackert vinka adjö till allsvenskan.