Grattis, allsvenskan

Månsson: Roligare nykomlingar kan vi inte få

ÄNGELHOLM. Grattis Sverige.

Nu kommer yin och yang till allsvenskan.

Roligare nykomlingar kan man inte få.

När jag tömde min bandare på intervjumaterial häromdan startade ett ljudspår automatiskt. Några sekunder från april passerade revy.

– Kan man ta en nalle eller?

– Jaja, för fan. Det är en bra nallen.

Den första rösten, som ställer den dumma frågan, tillhör mig. Den andra personen är Syrianskas tränare Özkan Melkemichel.

Det var upptaktsträff för Superettan och Özkans lag stack inte bara ut för att de delade ut gosedjur iförda klubbställ – min rödgula nalle står bredvid tv:n och är det närmaste en muta som jag kommit – utan för att de använde helt andra ord än de andra klubbarna.

Visst nämnde Özkan och Agbar Barsom säkert något om resultatmål och om att vårda bollen, men framför allt pratade de om stolthet och identitet, om kärlek och passion, om trummor och humor (”Vi har Sveriges godaste kebab!”) och om fotbollen som en enande kraft.

Det är svårt att inte tycka om en sådan fotbollsförening. Och apropå kärlek och humor: det är svårt att inte tycka om en klubb där fansen firar avancemanget innan det är klart. Tydligen ska euforiska åskådare ha bränt av raketer redan i går.

Den raka motsatsen

Och så har vi de gamla fina Idrottskamraterna, lika välkomna trots att de på många sätt är Syrianskas raka motsats. Om Syrianska är yang är Norrköping yin, för att snacka Pekingspråk.

Efter den lika spektakulära som ologiska vändningen i Ängelholm stötte jag på en gammal IFK-ikon i katakomberna.

– Det finns en fotbollsidentitet i stan som säger att Norrköping ÄR allsvenskan. De måste bara spela där, sa Niclas Kindvall.

Till skillnad från Syrianska – apropå att ta ut saker i förskott – är IFK dessutom helt klara för högsta serien. Och folket på stan har rätt: de måste bara spela i där. De har tolv SM-guld och ligger fyra i maratontabellen och har dessutom en trogen (om än något gnällig) publik. När jag pratade med sportchefen Tony Martinsson trodde han på ett femsiffrigt snitt ”om vi inte startar som 2008” och det känns, no offense BP, som något hetare än tvåtusen på Grimsta.

Så grattis Sverige. Nu hoppas vi bara att AIK samlar ihop skärvorna och hänger kvar.