Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Maurits, Moritz

”Björnen stod mellan mig och fyrhjulingen”

Publicerad 2011-08-18

Ishockeyprofilen: Tänkte bara på att försöka skydda huvudet

Ishockeyprofilen Anders Eldebrink fick ett mycket dramatiskt sommarlov hemma i Sverige.

Mitt i skogen ställdes 50-åringen öga mot öga med en brunbjörn.

– Han gick framåt och jag tänkte bara att nu kommer han. Jag tänkte lägga mig ner och bara försöka skydda huvudet, säger Eldebrink till Sportbladet.

Anders Eldebrink var ute på sina skogsmarker för att titta till de plantor familjen planterat under sommaruppehållet från tränarjobbet i schweiziska Kloten. Men den lugna sommardagen blev betydligt mer dramatisk än 50-åringen tänkt sig.

”Kom i mina spår”

– Jag gick runt och kände på plantorna när jag plötsligt hörde något bakom mig. Jag tänkte bara ”vad i helvete är det som kommer”. I mina spår upp på hygget kommer då en björn efter mig, ställer sig på bakbenen och tittade på mig. Jag blev helt chockad och var så jävla rädd. Jag tittade på han och sade bara ”lugn, lugn, jag går undan, jag går undan”, säger Eldebrink.

Han började backa men björnen lugnade sig inte.

– Den tog två steg framåt mot mig och jag tänkte att ”fan, han kommer mot mig”. Det var en chock. Han gick framåt och jag visste inte vad jag skulle göra. Ska jag lägga mig ner eller springa? Jag hade bara en GPS och inga vapen.

”Han var så jävla nära”

– Jag hade inte en tanke på att försöka slåss, det hade nog inte hjälpt. Hade han kommit ändå närmare hade jag lagt mig ner och försökt skydda huvudet bara. Men jag hade hunden och alla grejer i huvudet. Han var så jävla nära och stod mellan mig och min fyrhjuling. Jag hade puls på 300, det kan jag lova. Han var bara 15-20 meter ifrån mig.

Efter ett ögonblick vände ändå björnen och sprang iväg. I efterhand säger sig Eldebrink till och med vara glad över händelsen.

– Det är väldigt få förunnat att se en björn så nära. Jag är glad att jag fått göra det. Som jägare är det en dröm men jag hade nog ändå gärna gjort det på lite längre håll. Men i efterhand är det kul och jag kommer aldrig att glömma den stora skallen tittandes på mig med ramarna uppåt.