”Det är inte så mycket skumpa på Sturehof”

TV4-profilen om livet mellan sändningarna: ”Det är vår lyx”

Erik Pettersson

Han är travtv:s affischnamn och syns i alla de stora sändningarna i TV4.

Mellan jobben är Per Skoglund, 37, familjefar, amatörkusk, tränare - och hästskötare.

– Det är inte så mycket skumpa på Sturehof, säger han.

ANNONS: Nu kan du ta rygg på Sportbladets experters spel på V86 och V75 - gå med i andelslaget här [Extern länk]

Uppväxten präglades av hästar och trav via mamma, pappa och farbröder.

– Även på semestrar. Allt har handlat om det, säger Per Skoglund.

Inte så konstigt att den nu 37-årige Per valde att inrikta sig på just det i sitt arbetsliv.

– Jag var mycket i stall som liten, men problemet för min del var, att när jag blev 15-16 år, så fick jag väldig hästallergi, det gjorde det svårt för mig. Jag fick jobba med trav på andra sätt och under tiden jag pluggade så kommenterade jag trav, intervjuade, ja, det räckte med att man fick servera en kopp kaffe till någon aktiv på Gävletravet, så blev man jättenöjd.

Det låter som att du kunnat gå all in på travet utan allergiproblemen?

– Att blivit tränare eller jobbat i travstall? Nej, jag hade nog inte kunnat bli det, jag var för intresserad av att gå i skolan, att utbilda mig. 

”Ser ut som man sovit utomhus ett dygn”

Per är sambo med Paula Ahlström, som också hon är programledare och reporter i travets tv-sändningar. Tillsammans har de sonen Ossian och sju hästar hemma på gården i Bålsta, varav fyra som tränas aktivt för travlopp.

Hur går det med allergin nuförtiden?

– När man blir äldre så lär man sig hantera det, medicinera rätt, tänka rätt och så. Men jag känner när jag åker hem från Solvalla efter att vi tränat, att det är otroligt jobbigt. Man ser ut som man har sovit utomhus i ett dygn. Det känns som man andas genom ett sugrör, ögonen rinner och det är jävligt otrevligt, helt enkelt. 

Sju hästar i stallet, var det givet att ha hästar för er?

– Finns det ris… Ja, helt givet, det hade varit omöjligt utan. Om vi inte hade hästar skulle det vara som att en del av vårt liv var borta. Ett pussel utan en stor bit i mitten. Men visst, vissa dagar är jäkligt jobbiga, det blir såna perioder med hästar. Det kostar en hel del, och när jag säger kostar så menar jag mentalt och arbetsinsats-mässigt, man har ju ett ansvar över hästarna, man måste se till att de mår bra, man får tänka efter två gånger och man kan aldrig åka iväg bara så där när man är amatör. Vi jobbar hårt, men det är ett val man gör när man valt att leva med hästar. Hästarna ger tillbaka hundra gånger om när det fungerar. Jag har upplevt saker med hästar som jag aldrig skulle få vara med om i ett liv utan hästar. Människor som inte har tränat- eller ägt en travhäst som vinner ett travlopp borde vara avundsjuka, för det är en fantastisk känsla, som knappt går att beskriva.

”Följer med i travet varje dag”

37-åringen gör oftast två sändningar per vecka. Däremellan har han fritid, men en späckad sådan.

– Däremellan pågår livet. Vi har sju hästar, fyra ska tränas. Det är inte så mycket skumpa på Sturehof eller weekends i Paris. Glädjen är att vi i vår familj får vara tillsammans, den möjligheten har vi med våra hästar, det är vår lyx.

– Tack vare att vi jobbar som vi gör jag och Paula har vi den fantastiska möjligheten att vara med vår son Ossian varje sekund och stund, han går inte på dagis. Vi vaknar med honom, han följer med oss i stallet, vi äter frukost och sen bestämmer vi om/hur vi ska köra hästarna den dagen, eller så…

– Många tror nog att vi som syns i tv-sändningar med många tittare är ekonomiskt oberoende och kan flyga var vi vill, arbetet innebär inte att vi måste jobba måndag till fredag, men jag följer med i travet varje dag. Jag ser nästan alla travlopp live och försöker se alla i efterhand. När jag inte jobbar så försöker jag se alla våra (Kanal75:s) sändningar och försöker komma med feedback. Vi hjälps åt. Det må låta konstigt, men jag tycker fortfarande att det är lika roligt att kolla på travlopp. Det är något av det bästa man kan göra, oavsett om man har spelat på någon häst eller inte.

”Jag älskar trav”

Travlivet har nog varit sämre för Per Skoglund och Paula Ahlström. Deras egentränade Thunderinmyheart, eller ”Tudde”, som han kallas, har två raka segrar på Solvalla på kort tid.

En häst som framkallat fram segertårar både på honom och henne.

– Jag och Paula har alltid vetat att han kan det här, vi har ju känt det när vi tränat. Han är ju bra - och stark som en oxe. Men det har varit sånt strul, det är mycket med hans självförtroende och nervositet. I 30 procent av starterna har han inte ens varit med utan galopperat innan startbilen börjat röra på sig.

– Då när det äntligen fungerar och man ser vad det betyder för honom, han fattar att han är bäst. Efter segrarna kommer han in i stallet som en kung, då blir man påverkad, det blir något mänskligt över det. Man blir så glad för hans skull.

Nu har både du och Paula jobbat i tv när Thunderinmyheart vunnit, hur är det?

– Oerhört speciellt. Som programledare måste man lägga band på sina känslor. När både jag och Paula grät var vi ju civila, som hästskötare, men när man jobbar och står i studion får man lägga band på sig själv, av respekt för tittarna.

Vad är målet med hästarna för er?

– För alla är det nog att vinna ett stort lopp. Vi har ju uppfödning också, så allra roligast vore det ju om vi kunde föda upp en häst som blev något alldeles extra. Att föda upp hästar är något speciellt, det blir inte som ens egna barn, men nästan alltså.

Kommer du fortsätta jobba med- och leva med travet framöver?

– Ja, så länge travet ser ut som det gör nu, så har jag svårt se mig göra något annat. Jag har ett oerhört bra liv och det har jag travet och Kanal75 (som producerar travet i tv) att tacka. Jag älskar trav. Jag har svårt se mig släppa det.

ANNONS: Nu kan du ta rygg på Sportbladets experters spel på V86 och V75 - gå med i andelslaget här [Extern länk]