Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Leopold

V75-vinnaren: ”Magnus, fan vad jag älskar dig!”

Stephanie J Werder om lördagens V75-succé – och det tragiska dödsbeskedet: ”Verkligen synd att han inte fick se lördagens seger”

Uppdaterad 2022-03-17 | Publicerad 2022-03-08

Stephanie J Werder tog i lördags sin allra första tränarseger på V75 med Namur.

En dröm gick då i uppfyllelse och efter loppet överöstes kusken Magnus A Djuse med kärlek.

– Jag kastade mig runt honom och sa: ”Magnus, fan vad jag älskar dig!”, säger Stephanie till Trav365.

Stephanie J Werder har länge haft en dröm. En overklig sådan om att en dag stå där som V75-vinnare. Under lördagen gick denna så äntligen i uppfyllelse när hennes bästis, sjuårige Namur, spurtade in som segrare. Lite drygt 48 timmar senare har tränaren knappt hunnit landa.

– Jag sa till min sambo på Nyårsafton att mitt mål för 2022 var att ta en V75-seger. Att sedan lyckas med det i mars... jag är själv lite chockad, berättar Stephanie för Trav365.

Något större firande hann man inte kosta på sig under lördagen men dagen därpå blev det både sushi och en flaska champagne. Jägersro-tränaren drömmer nu stort.

– Målet i min tränarkarriär är att en dag få stå med en starthäst under självaste Elitloppshelgen.

”Det värmer verkligen”

Hur har reaktionerna varit ute i stugorna?

– Det har varit helt sjukt alltså och det är först i dag måndag som det har kommit över mig att han faktiskt vunnit. När jag tävlade i Halmstad under söndagen var det nog inte en enda människa som inte kom till fram till mig och grattade. Det värmer verkligen jättemycket när folk gläds och följer både mina och hästarnas framgångar.

Det kändes som om du efter loppet hade kunnat krama hela världen om det var möjligt?

– Ja, verkligen! Jag tror att Magnus fick rätt stora ögon när jag kastade mig runt honom och sa: ”Magnus, fan vad jag älskar dig!” Sedan frågade jag honom om han kunde köra Namur i finalen. Det svaret jag fick var rätt häftigt. Tyst och ödmjukt sa han: ”Ja, om jag får lov.”

Vad sa du då?

– ”Det är klart fan att du får!” Man såg verkligen att han blev glad och jag fick en jättegod känsla av honom i lördags. Hans sätt att vara.

Värt att notera är att det tog hela 24 starter med skor på hovarna innan tränaren till slut gamblade med balansen. Stephanie kände att det var dags att chansa i ett försök. Nu väntar inom kort en start i finalen – även då utan skor.

Barfotadansandes krossade sjuåringen allt och alla, och det trots att större delen av loppet faktiskt tillbringades en bra bit från sargen.

– När han hamnade i tredjespår i början tittade jag på min sambo och skakade på huvudet. Då hoppades jag bara att Namur inte skulle stanna. Det var ett mardrömsscenario, även om jag ville att han skulle gå först i tredjespår under slutvarvet.

Hokus pokus som fungerade

Segern har dock visat sig så här i efterhand att vara bitterljuv. Ena dagen är Stephanie uppe bland molnen, den andra nås hon av beskedet att mannen som är en stor del av Namurs framgångar hastigt gått bort. I samband med att hästen brottades med hälsan hittade Stephanie en homeopat som lyckades sätta fingret på vad som var fel med honom.

– Normalt sett brukar jag inte tro så mycket på dessa hokus pokus-grejer men han hade jäkligt mycket rätt. Han sa till mig att min häst hade en störning i grovtarmen på grund av att ha ätit pellets. Hans såg på hårproverna att Namur inte tålde det och att problemet med högerbenet hängde ihop med detta. Pellets är egentligen onaturligt för hästarna att äta då det innehåller ett slags klister.

Hon fick nys om denne ”mirakelman” i samband med att han fick ordning på en montéhäst som Stephanie brukade rida, och när sedan Namur fick liknande problem så valde hon att också testa denna alternativa väg. Under måndagen skrev Werder ett långt och fint inlägg på sociala medier där hon visade sin tacksamhet.

– Jag ringde dit i morse, då jag tycker att han är en del av det här, men fick då till svar att han hade gått bort den 4 januari. Det var verkligen synd att han inte fick se lördagens seger...

Spekulanter har ringt om Namur

Stephanie driver ett stall på fyra hästar, varav en av dessa lever det glada pensionärslivet. Treåriga Dancing Days finns det dessutom andelar i om någon önskar köpa in sig. Genom att synas i större sammanhang hoppas hon att fler hästägare får upp ögonen för henne.

Att Namur har en speciell plats i Werders hjärta går inte att gå miste på. I hennes ögon så är han nog världens snällaste, men alla kanske inte riktigt håller med?

– Det är inte alla som tycker det. Han har aldrig bitit mig, eller varit elak på något vis, men väl många andra. Det har varit huvud, axlar, mage, rygg. Han är även ganska tuff mot sina kompisar i hagen, men också jäkligt smart. Det ska vara på hans sätt. Han är chef.

Detta var tredje gången Namur testade lyckan på den finaste av spelformer. Tidigare har det blivit en sjunde- och en andraplats, och fina slantar in till stallet. Fullträffen i lördags smäller dock givetvis högst för Stephanie och hennes sambo som äger tio procent var i hästen.

Det har sedan i somras kommit en del bud på hästen, bland annat ett på 600 000 kronor under sensommaren, men att förlora sin bästa vän skulle nog kännas tungt.

– Han är värd mer än så och man säljer inte sin bästa kompis. Jag är jättetacksam att de övriga ägarna tror på mig, så att jag kan ha Namur som reklamhäst.

Nyss fyllda 31 år har Stephanie redan hunnit uppleva det mesta i livet. Hon har slagit rekord i längdhoppsgropen, vunnit lopp i bland annat Kanada, USA och Polen, samt givit pensionärer på äldreboendet Vardaga Villa Vikhem lite glädje i vardagen genom att besöka dem med egna hästen Clintan Sisu.

”Tagit väldigt hårt på psyket”

Allt har dock inte alltid varit en dans på rosor, vilket hon bland annat berättade för Trav365 i somras i samband med att hon då gjorde sig redo för en debut på V75.

– En dag när jag satt på en ridhäst så tvingades jag hoppa av i full fart. Sparken träffar mig i ansiktet och det resulterade i 72 stygn och ett kraniebrott. De första två dygnen på sjukhuset var kritiska och det var 50/50 att jag skulle överleva. Efter det kunde jag inte läsa böcker sammanhängande de första 1,5-2 åren och dessutom var det svårt att fullfölja mina veterinärstudier på grund av huvudvärken, sade hon då.

Det har även varit en omtumlande vinter för den sympatiska amatören, med bland annat en åtta veckor lång avstängning för felaktigt bruk av körspö i samband med ett lopp på hemmaplan den 30 november.

– Jag blev dömd för att ha gjort en enhandare när jag körde en het häst som jag inte klarade av att hålla. Så jag satte pisken i munnen och ja, det blev fel på vägen från munnen till handen. Det var ingen medveten enhandare. Jag har bara försökt lägga det där bakom mig.

– Det har varit en sur vinter med motgångar på vägen. Sådana grejer ser jag dock bara som problem som ska lösas. Avstängningarna har tagit väldigt hårt på psyket men har ändå fått mig att kämpa mer och vara mer perfektionist än vad jag redan är. Så sättet det här året har börjat har varit grymt kul, avslutar Stephanie.

Följ ämnen i artikeln