Slogs mot björn – med skidstav

Olle, 12, drogs in i idet av ilsken hona – räddades av kompisarna

FUNÄSDALEN. På väg ner för fjället i Funäsdalen kör kompisgänget rakt över ett björnide.

Den yrvakna och ilskna björnmamman sliter in Olle Frisk, 12 år, i det mörka hålet. Men Oskar Ohlsson, 13, tar upp kampen mot björnen – med skidstavarna.

– Hade inte Oskar varit där hade jag inte levt i dag, säger Olle Frisk.

De mosstäckta klipporna i granskogen vid Funäsdalsberget sträcker sig långt upp mot himlen. På en avsats i den otillgängliga terrängen står en träskylt lutad mot berget:

”Björnligan was here, 25/3 2011.” Grabbarna sätter sig bredvid idet och börjar berätta.

Händelseförloppet den eftermiddagen är smått osannolikt.

De fem åker skidor nerför berget under en idrottslektion med skolklassen. Men i stället för att åka i den pistade backen ger de sig in i off-pisten.

De sökte spänning – och spänning skulle de få.

Trodde det var en räv

Olle Backman, 12, Martin Sandvold, 13 och Robin Swedén, 12, är först ner för den klippiga branten. Plötsligt känner Robin hur något ”kommer upp ur marken” under ena skidan. Olle Frisk och Oskar stelnar till strax bakom.

– Först förstår vi inte vad som händer. Är det ett rävgryt? En grävling som kom upp ur snön?, säger Oskar.

Sedan förstår de.

En ilsken björnhona biter tag i Olle Frisks ben och sliter in honom i idet.

– Det blev helt tyst. Vi trodde att Olle var död för det hördes inte ett ljud, säger Martin som tillsammans med Robin och Olle Backman stannat längre ner i backen.

Oskar ser när björnen drar in Olle i idet och förstår att han måste göra något. Han går efter björnen och slår den med skidstavarna.

– Jag slår och skriker. Men björnen kommer emot mig och pressar mig bakåt mot ett stup. Jag faller 8–9 meter ner för klippan, säger Oskar och pekar mot branten några meter därifrån.

Oskar landar på rygg, men snön dämpar smällen och han skadas bara lindrigt. Den förvirrade björnhonan flyr ner genom skogen. Under tiden kravlar sig Olle, som blivit biten i låren, ur idet och glider via en gran ner till Oskar.

Martin och Olle Backman har åkt ner för backen och kallat på räddningstjänst. De andra pojkarna hjälper Olle Frisk de 300 meterna till den pistade backen.

Där ställer sig Olle bak på Robins skidor och de tar sig ner för backen mot en undsättande snöskoter. Olle förs till sjukhus och får sy flera stygn där björnhonans

käftar trängt in i hans lår.

– Jag hann inte tänka på hur ont det gjorde, men det var stora hål i täckbyxorna och de var alldeles blodiga, säger Olle.

”Det var helt sjukt”

Äventyret gjorde kompisgänget rikskända över en natt. Plötsligt var Funäsdalen belägrat av media från hela landet.

– Det var helt sjukt. Det var ingen idé att försöka ringa varandra de dagarna för det tutade upptaget hela tiden. Till slut stängde vi av telefonerna, berättar grabbarna.

Hjältarna fick berätta - om och om igen. Olle låg i sjuksängen och var glad för att han överlevt. Och ledsen för att det fanns en tråkig sida av äventyret.

Björnmamman hade lämnat tre ungar i idet. Och eftersom hon inte kom tillbaka, blev ungarna avlivade.

– Det var synd om dem och tråkigt att de behövde dö, säger Olle.

Lars Rehnfeldt, naturvårdare på länsstyrelsen i Jämtland, har aldrig varit med om något liknande.

– Det är helt osannolikt att det överhuvudtaget sker. Jag trodde inte det var sant när de ringde från skidanläggningen och frågade vad det är för djur som biter folk vid den här tiden, säger han.

”Kunde gått riktigt illa”

Även Lars är rörd av de fem kompisarnas agerande.

– De har gjort precis allting rätt. Man skulle göra en bok med titeln ”Så här gör du om du blir attackerad av en björn”.

– Och ... historien ger legitimitet till uttrycket att man aldrig ska väcka den björn som sover. Det kunde ha gått riktigt illa.

Med några månaders perspektiv på händelsen är pojkarna mest glada över att de överlevde själva.

Oskars mamma Annica Kjällgren berättar om när hon frågade Oskar om han inte var rädd när han gick efter björnen med stavarna.

– Men han tittade bara på mig och sa ”Mamma, man kan inte lämna en kompis som är i nöd”.