Våldet i skolan ökar – så vändes utvecklingen
Uppdaterad 2019-03-04 | Publicerad 2019-02-25
Våldet i skolan fortsätter att öka.
Men Johan Mangbo, som varit polis i 25 år, har en tydlig bild av hur vi kan ge elever och lärare en tryggare miljö.
– Vi måste också våga prata om att eleverna vill mäta sina fysiska krafter med oss, säger Johan Mangbo.
Johan Mangbo är verksam som kommunpolis i Helsingborg, där två brutala knivslagmål 2017 blev startskottet för ett fördjupat samarbete mellan polisen och skolan.
Under 112-dagen i Stockholm i februari var han på plats för att dela med sig av sina erfarenheter till representanter från myndigheter, sjukvård och räddningstjänsten.
Johan delar Skolverkets uppfattning om att tryggheten i skolan byggs genom starka relationer. Men en granskning, som SVT gjort, visade att våldet i skolan fortsätta att öka.
– Så vi måste tillsammans klara av att bygga en trygg grund åt rektorer och lärare som de kan stå på när de ska bygga sina relationer, säger Johan Mangbo.
Tre steg för att minska våldet i skolan
Grunden som Johan Mangbo pratar om består av tre delar, som alla kan innehålla kontroversiella åtgärder:
Han tycker att vi i vissa fall måste våga ifrågasätta den vidöppna skolan.
– Det handlar om tillträde. Självklart ska vi inte ha 25-åringar som säljer, rekryterar och utpressar i skolornas lokaler, säger han.
– Finns det någon arbetsplats i Sverige där det jobbar 700–800 personer där man har fem till sex obevakade ingångar, och där man helt saknar kontroll av vem som kommer och går?, frågar sig Johan Mangbo.
Han nämner en skola i Helsingborg som har valt att stänga alla sina ingångar utom den bevakade entrén, samtidigt som man delat in byggnaden i sektioner och delat ut passerkort till eleverna.
– Det är klart att många faktorer spelar in, men den skolan har sänkt antalet incidenter radikalt, säger Johan Mangbo.
Unga mäter sin fysiska styrka
Del två i hans grundbygge utgörs av trygghetsvärdar som stöttar inte minst lärarna. Att elever testar gränser och mäter sina styrkor mot vuxna är något som Johan Mango menar att vi måste våga tala om. Om lärarna jobbar tätt tillsammans med trygghetsvärdar så lämnas de aldrig ensamma situationer där de riskerar att förnedras.
– För den enskilde läraren har det en oerhörd betydelse om du står ensam när eleverna kallar dig hemskheter, eller när de bara reser sig och lämnar klassrummet mitt i lektionen, säger Johan.
Eleverna ska veta att de inte ger sig på en ensam utsatt lärare utan ett team av vuxna som samarbetar. På skolor där kriminella elever är ett problem sätter sig Johan, iförd uniform, gärna mitt i matsalen tillsammans med rektorn och äter en lång lunch.
– Om eleverna ser att att rektorn och jag umgås och har trevligt är det en tydlig signal om att den som ger sig på skolan och rektorn också ger sig på polisen, säger Johan.
Skolan behöver känna sina elever
De sista delen handlar om information. Ett område som är kontroversiellt. Lagstiftningen begränsar skolans möjligheterna att kartlägga och registrera elever som missköter sig.
– Skolan ska inte bedriva underrättelsearbete, men det är viktigt att dokumentera incidenter, säger Johan Mangbo.
Lärarna lär sig snabbt vilka elever som kan utgöra problem, och det är viktig information. Johan Mango menar att skolor inte ska sopa tuffa incidenter undan mattan utan istället dokumentera dem. Om en organisation lär sig vilka eleverna som kan utgöra ett problem har den en stor fördel.
– Dokumentationen blir då viktig information för framtiden, och ett viktigt redskap att ringa in de elever där det finns problem, säger Johan Mangbo.
Han lyfter gärna fram exempel på rektorer som statt ner foten och gjort skillnad.
– Trots allt så är det ju oftast inga problem med 90 procent av eleverna på högstadiet. De är hur fina helst. Knappt 10 procent kan gå åt olika håll beroende på hur bra skolan jobbar, och egentligen är det bara 1–3 procent som är riktigt kriminella. I det senare fallet måste skolan fråga sig om de ska vara kvar bland de andra eleverna, säger han och berättar att vissa skolor i Helsingborg funderar på att förlägga undervisningen av ett fåtal stökiga elever till kvällstid.
Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.
Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.
Av dessa utser vår jury sju hjältar som prisas på Svenska Hjältar-galan i december på Aftonbladet.se och i TV3.
Nominera din hjälte här nedan!