Så ska vården rädda fler från att dö i prostatacancer

Susanna Vidlund

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige.

Varje år dör cirka 2 300 män i vårt land i prostatacancer.

I dag finns inget nationellt screeningsprogram för cancerformen.

– Jag är övertygad om att vi inom fem till tio år kommer ha ett nationellt screeningprogram för män mellan 50 och 75 år, säger Ola Bratt som är professor och överläkare i urologi.

Ola Bratt har arbetat med prostatacancerpatienter och forskning kring dessa i 30 år. Han är ordförande för den nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer och för den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning.

Han ser med tillförsikt på framtiden.

– Den utveckling man kan se i dag har framför allt skett på diagnossidan och för behandling av spridd cancer, säger han.

Ett onödigt lidande

Ett stort framsteg är att man numera kan diagnostisera prostatacancer med hjälp av magnetkamera.

– Väldigt många män får en diagnos efter att man gjort vävnadsprov, efter PSA-prov med förhöjda värden. Då hittar man en liten cancer som inte spelade någon roll. En stor andel av de här männen hade inte fått symtom även om de inte fått cancern diagnostiserad.

helskärm

Vad Ola Bratt menar är att männen hade kunnat leva ett bra liv med sin cancer och till slut ha dött – av andra orsaker. Överdiagnostiseringen innebär ett onödigt lidande.

– Det handlar dels om vad det betyder för en människa att få ett cancerbesked. Sen är det ju de som genomgår en behandling för en cancer de inte hade blivit sjuka av. Behandlingen kan göra att de drabbas av problem med erektionen, urinläckage och tarmläckage.

Corona påverkade

Att kunna ställa rätt diagnos med hjälp av magnetkamera är enligt Ola Bratt ”en stor och viktig förändring” som är på gång över hela landet.

– Det kom rekommendationer i mars i år om att vi ska göra magnetkameraundersökning som första steget i diagnostiken för män med förhöjt PSA-värde. Det är en viktig och stor förändring.

Reformen har dock bromsats upp på grund av coronapandemin. Virusets framfart har också lett till att sjukvården prioriterat annorlunda – och att färre män har valt att testa sig.

– I vissa delar av Sverige var det hälften så många män som diagnostiserades, men nu har situationen stabiliserats.

helskärm

Äldre inte lika prioriterade

I Sverige dör 2 300 män i prostatacancer varje år och 1 500 kvinnor i bröstcancer.

– Män med prostatacancer har större risk att få sämre omhändertagande än kvinnor med bröstcancer. Nationell statistik visar att det är väldigt långa väntetider, den är mer än dubbelt så lång för prostatacancerpatienter som för bröstcancerpatienter.

Ola Bratt tror att en orsak till att patienterna med prostatacancer inte blivit lika prioriterade kan ha med deras ålder att göra.

– De kvinnliga bröstcancerpatienterna är i genomsnitt tio år yngre. De flesta män som får prostatacancer är pensionärer. Och de är ingen högljudd grupp.

En ökad specialisering

I framtiden ser Ola Bratt utöver ett nationellt screeningprogram också bättre möjligheter att ge patienterna rätt typ av behandling.

– Överbehandlingen kommer minska eftersom vi kommer vara bättre på att avgöra vilka som behöver behandling och vilka som inte behöver det. Vi kommer kunna ge mer kraftfull behandling i ett tidigt skede för de med allvarlig cancer och mindre behandling till de med mer beskedlig cancer.

Den tredje saken som Ola Bratt vill lyfta är vikten av en mer specialiserad vård, där patienterna behandlas på centrum inriktade på just prostatacancer.

– Vi måste lära oss att arbeta på ett annat sätt, tillsammans; urologer, onkologer, röntgenläkare, patologer, sjuksköterskor, sexologer och kuratorer.

Vill du vara med och stötta kampen mot prostatacancer? Swisha din gåva till 9001017

helskärm

Fakta / Prostatacancer

• I dag får ungefär 10 000 män i Sverige diagnosen prostatacancer varje år.
• Cancerformen är ovanlig hos män under 50 år, genomsnittsåldern vid diagnos är 70 år.
• Prostatacancer ger i ett tidigt stadium ofta inga symtom alls. Men sjukdomen kan bland annat orsaka svårigheter att urinera, smärta och blod i urinen.
• Dödligheten av prostatacancer har minskat, men det är fortfarande cirka 2 300 män som avlider i sjukdomen varje år.
• PSA-testet görs genom ett blodprov och gör det möjligt att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede.
• Testet är inte i sig ett cancerprov. Ett förhöjt PSA-värde orsakas oftast av att prostatan är förstorad eller av en infektion.
•  

Källa: Prostatacancerförbundet