Straffa bråkstakarna!
Djurgårdsattacken får läsarna att se rött
Gårdagens supporterattack fick bägaren att rinna över hos Aftonbladets läsare.
”Tvångsdegradera Djurgården ner till trean” och ”Höj straffen för huliganerna och porta dem för alltid” är några av rösterna.
Idrottsforskaren Aage Radmann tror att huliganismen är här för att stanna.
Firandet efter gårdagens Djurgårdsseger slutade med skandalscener. Inrusande supportrar attackerade Assyriskaspelare, och en av dem, Andi Toompuu, tvingades senare att uppsöka sjukhus. Direkt när matchen blåstes av vällde publikmassorna in. Poliserna och vakterna stod chanslösa.
Aftonbladets läsare reagerar med avsky på det inträffade. De flesta tycker att det nu gått helt överstyr. Den hederskodex som firmorna tidigare haft verkar vara som bortblåst.
”Trodde att de som slogs i grunden gillade fotboll. Tidigare slogs firmorna mot varandra och skulle aldrig ge sig på vare sig oskyldiga i publiken eller spelare. Nu är de varken fotbollsfans eller fotbollshuliganer, bara huliganer.”, skriver en upprörd läsare.
Firmorna saknar hederskodex
Aage Radmann, universitetslektor vid idrottshögskolan i Malmö är inne på samma linje.
– Det finns en ny tendens att firmorna inte längre håller sig till den hederskodex som säger att man inte ger sig på dem som inte vill.
Han tror att problemet med huliganism är här för att stanna.
– Tyvärr verkar det vara ett växande problem i storstaden. Babyfirmorna har växt mycket på senare år. (unga 13-16 år).
Det är svårt att svara på vad ökningen beror på, men han tror att fenomenet, som börjat i storstadsregionerna, nu är på väg att sprida sig ut i landet.
– Det är ett jätteproblem att människor känner sig otrygga och inte vågar ta med sig sina barn på fotboll. För sporten och för individerna.
Vilka blir huliganer?
– Män mellan 14 och 40 år. Det går inte att svara mer precist än så. Det finns huliganer i alla samhällsgrupper. Det som är gemensamt är att de flesta tycker om fotboll i grunden, men att intresset urartat.
Varför är det just fotbollen som drabbas?
– Det är inte bara fotbollen som drabbas, men den är värst drabbad. Det beror troligen på att det är mycket publik och många intresserade. Få andra sporter har så stort engagemang och så stor publik.
Aage Radmann tror inte att huligansim och våld trivs bättre inom fotbollskulturen än inom andra sportkulturer. Forskningen pekar på att det är andra yttre och inre omständigheter som föder våld och aggressivitet. Framförallt är det ett starkt känslomässigt engagemang som är orsaken.
– Fotbollen erbjuder en arena att spela ut känslor som är ganska unikt i samhället. Många har lätt att släppa sina normer och värderingar eftersom klacken erbjuder anonymitet. Man passar på att släppa loss i skydd av massan. Många dricker dessutom mycket alkohol vilket spär på effekten.
Dialog och utbildning
Lösningen på huliganproblematiken stavas dialog och utbildning. Men han tycker också att supporterklubbarna redan gör ett hästjobb för att få bukt med problemen.
– Klubbarnas jobb underskattas i medierna. Bland annat MFF har haft en mycket effektiv självsanering.
Han ger också exempel på hur England kommit tillrätta med huliganismen som var ett jätteproblem där för tio år sedan. De har ”all seated arenas”, kameror som kan zooma in publiken, strängare id-kontroller och tvingar tidigare dömda huliganer att anmäla sig på närmsta polisstation. Några av dessa åtgärder tror han skulle vara fruktbara även i Sverige.