Svensk lag rår inte på aggressiva försäljare
Debattörerna: Politikerna missar det verkliga problemet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 06.30
DEBATT. Konsumentvägledare över hela landet har under många år brottats mot de aggressiva och fula säljmetoder som avslöjats och vållat debatt under senaste veckan.
Nu uppmanar vi till en översyn av de tandlösa regelverk som möjliggör försäljningen.
”Politikerna missar det verkliga problemet för en stor del av vår befolkning: Om man på riktigt bryr sig om våra äldre. Varje vecka får jag och min kollega in flera ärenden som handlar om äldre som blivit utsatta för aggressiv försäljning.”
Så inledde Anna Löwdahl ett mejl till Sveriges konsumenter tidigare i veckan. Anna är konsumentvägledare i Borås stad.
Hennes upplevelse är inte unik. Konsumentvägledare runt om i landet – så även Sveriges konsumenters konsumentvägledare – har i många år försökt väcka debatt om de extremt fula affärsmetoder som används av vissa aktörer inom telemarketing, dörrförsäljning med mera.
Och inte bara när det gäller lotter, utan alla typer av produkter. Just nu får konsumentvägledarna framför allt in klagomål om olika hälsopreparat.
Det verkliga problemet, menar vi, är att medan säljföretagen är extremt aggressiva är lagstiftningen som konsumentvägledaren har att förhålla sig till – marknadsföringslagen –tandlös.
Avtals- och avtalsvillkorslagen trumfar allt för ofta. Har du som konsument godkänt ett avtal får du stå ditt kast, oavsett hur vägen till ett godkännande såg ut.
Detta resulterar i att säljbolag kan fortsätta med ”business as usual”, medan den enskilde konsumenten får ta ställning till om hen ska betala för att inte riskera hamna i Kronofogdens register – eller att inte betala och därmed kunna ställa mat på bordet.
I bästa fall kan konsumentvägledaren få gehör hos tillsynsmyndigheten Konsumentverket, som kan förbjuda företaget att använda säljmetoden eller döma ut vite i efterhand. Men det hjälper föga för den enskilde konsumenten, som inte får någon ekonomisk kompensation genom detta.
Vi vet också att företag som får vite har en tendens att försvinna för att sedan dyka upp under nytt namn.
De här metoderna kommer fortsätta växa – om vi inte får lagskärpningar och betydligt bättre tillsyn
I lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler ingår sedan några år krav på skriftligt avtal och i lagen anges att konsumenten ska ges ”skäligt rådrum”, alltså tid att tänka efter före signering.
Men vi hör återkommande om hur kunder hetsas att signera avtal snabbt. Och när Allmänna reklamationsnämnden, ARN, prövat rimligheten i att en konsument ska hinna sätta sig in ett långt och ofta väldigt krångligt avtal på några få minuter har ARN dömt till säljbolagens fördel. Därmed har vi fått en i vårt tycke orimlig praxis.
Andra vanligt återkommande vittnesmål från drabbade konsumenter handlar om att man tror sig tacka ja till information – enbart. Men sedan skickar säljaren ett avtal som i stället gäller ett långt och dyrt abonnemang.
Vi hör också om hur personer med annat modersmål blir kontaktade av personer som talar deras eget språk, men som sedan skickar avtal på svenska för signering.
Säljbolagen kommer inte självmant att sanera branschen. De här metoderna kommer fortsätta växa – om vi inte får lagskärpningar och betydligt bättre tillsyn.
Konsumentvägledare lägger ett stort antal skattefinansierade arbetstimmar varje vecka på att försöka hjälpa drabbade konsumenter.
Nu vill vi att ni politiker gör er del och ser över regelverket för att skydda de mest sårbara konsumenterna – äldre, personer med annat modersmål än svenska och personer med funktionsnedsättning.
I samband med att skriftlighetskravet infördes 2022 krävde såväl Sveriges konsumenter som Konsumentvägledarnas förening att det skulle krävas att konsumenter ger sitt tillstånd att bli uppringda av säljare – i förväg (så kallat opt-in). Vi vann inte den fajten då. Men erfarenheten visar att detta är nödvändigt.
Den som utsatts för aggressiva säljmetoder måste också kunna få ett avtal ogiltigförklarat. Därför vill vi ha krav på att ljudfiler sparas. Bara då kan säljmetoden granskas.
Johanna Hållén, generalsekreterare Sveriges konsumenter
Anna Sjöblom, ordförande Konsumentvägledarnas förening
Anna Löwdahl, konsumentvägledare Borås stad
Maria Wiezell, konsumentvägledare Sveriges konsumenter
Christine Fransholm, konsumentvägledare Sveriges konsumenter
Hulya Gursac Sinemli, ordförande SIOS (Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.