Nyanlända ska söka jobb för att få bidrag
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-04-11 | Publicerad 2016-04-07
Ylva Johansson: De tidigare reglerna var varken rimliga eller rättvisa
DEBATT. Arbetslösheten sjunker och sysselsättningen ökar starkt. Sverige har i dag den högsta sysselsättningsgraden i EU.
Den höga sysselsättningen i Sverige är ingen slump, utan ett resultat av framsynt och modig politik som sett möjligheterna i också kvinnors försvärvsarbete.
Den svenska modellen har stärkt kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Den har sett till att vi har en välfärd med välutbyggd barnomsorg och äldreomsorg som gör att alla kan gå till jobbet, oavsett hur familjesituationen ser ut. Den har bidragit till minskande inkomstklyftor, gett kvinnor en egen försörjning och frihet att göra sina egna livsval.
Den svenska modellen ställer också krav. Den kräver att individen tar ansvar och tar vara på de utbildningsmöjligheter som ges och söker de jobb som erbjuds. Detta gäller lika för alla.
Alla män och kvinnor som kan jobba, ska jobba. Som arbetssökande ska man söka arbete och delta i aktiviteter för att få ut sin ersättning. Samma regler ska gälla oavsett om man får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller etableringsersättning som nyanländ.
Vi vet att de allra flesta människor har en stark drivkraft att få använda sina kompetenser och skaffa sig den frihet som en egen försörjning innebär. Den gamla regeringens etableringsreform saknade dock tillräckligt tydliga regler för vad som krävs av nyanlända i etableringsuppdraget för att få ersättning. Inom regeringskansliet pågår ett arbete i syfte att tydliggöra kraven.
Den som inte uppfyller dessa krav bör bli av med hela eller delar av sin ersättning. Med det tidigare regelverket kunde en nyanländ både ha full lön och full ersättning samtidigt inom ramen för etableringsplanen. Detta var varken rimligt eller rättvist. Regeringen har därför avskaffat denna möjlighet.
Utrikes födda kvinnor är den grupp vars sysselsättning vi nu ser öka mest. Samtidigt är utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad fortsatt oacceptabelt låg.
Det finns inget godtagbart skäl till att kvinnors arbetskraftsdeltagande ska vara lägre än mäns. Flera åtgärder har därför vidtagits för att öka utrikes födda kvinnors sysselsättning.
Vi har avskaffat vårdnadsbidraget och ser nu över hur föräldraförsäkringen ska utformas för att inte försena etableringen på arbetsmarknaden. Vi har infört snabbspår och öppnar nu upp fler utbildningsmöjligheter och vägar in i jobb.
Välfärdsektorn har fått utökade medel för att klara flyktingssituationen och kommuner och landstingen kommer tillföras ytterligare 10 miljarder årligen vilket möjliggör fler anställda i välfärden. Vi har skjutit till medel så att arbetsintegrerande sociala företag ska kunna växa och bli fler. Men fler insatser måste till, inte minst för att nå kvinnor med låg utbildningsnivå och liten yrkeserfarenhet.
För att öka utrikes födda kvinnors sysselsättning måste också arbetsförmedlingen bli bättre på att hjälpa utrikes födda kvinnor. De arbetsmarknadspolitiska resurserna och programmen måste bättre bidra till jämställdhet och motverka en könsuppdelad arbetsmarknad.
Runt om i landet finns exempel på framgångsrika aktörer som lyckats väl med att ta vara på utrikesfödda kvinnors resurser. Jag vill ta del av deras erfarenheter och lära mig av deras framgångsfaktorer. Därför kommer jag i dag att bjuda in företag, organisationer, civilsamhälle och forskning för en dialog om hur vi bäst ökar utrikes födda kvinnors sysselsättning.
Samhället ska ställa samma krav på kvinnor som på män att arbeta. Men för att alla ska kunna uppfylla kraven måste alla människor också ges lika möjligheter.
Ylva Johansson
Arbetsmarknadsminister