Svenska folkhögskolor är hotade – rädda dem

20 MP-politiker: Hoppas storstadsregionerna tänker om och släpper fram en konstruktiv dialog

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-05-11 | Publicerad 2020-05-06

helskärm

DEBATT. Folkhögskolorna är en grundbult i den svenska folkbildningskulturen och har bidragit till lärande och personlig utveckling hos en betydande del av vår befolkning. Arbetslösa kommer i jobb, och både hälsotillstånd och livslängd påverkas mätbart av avklarade studier.

Det utgör ett världsunikt, rikstäckande utbildningssystem som fyller en viktig funktion för vår nation på en rad områden. Man fångar upp grupper som exempelvis ungdomar på glid och vuxna som haft det tufft och behöver en andra chans för att klara gymnasieskolan, och där andra skolor har misslyckats.

Man möter upp utrikes födda i behov av att lära sig språket och träna sig i den svenska utbildningsformen. Man fångar också upp personer med funktionsnedsättning som skulle ha svårt att klara sig det övriga utbildningssystemet, en grupp som märkbart ökat senaste tio åren.

Man arrangerar yrkesutbildningar och ger grundutbildning till en stor del av de musiker, konstnärer, författare och andra som går vidare till att utgöra en vital del av svenskt kulturliv. Under och efter coronakrisen kommer därtill behovet av nystart och omskolning vara extra stort för många personer.

Det är svårt att se vilka argument som skulle tala emot denna verksamhet. Icke desto mindre är den hotad.

Sveriges regioner (tidigare landsting) har sedan många år betalat en summa för varje elev från det egna länet till den folkhögskola där eleven studerar. Folkhögskolorna är icke-vinstdrivande verksamheter med ofta mycket små marginaler, och det är en liten men livsavgörande ekonomisk hörnsten för att få dem att gå runt.

Såsom det har rapporterats i bland annat Kulturnytt i P1 vill nu regionerna Skåne, Västra Götaland och Stockholm genom en egen trepartsöverenskommelse slopa stödet till folkhögskolorna i andra län, och står inför att införa ett nytt system där man i stället betalar till folkhögskolorna i det egna länet, oavsett varifrån eleverna kommer.

För dessa tre stora regioner innebär det i praktiken, oavsett avsikter, en ekonomisk besparing i förhållande till det nationella systemet, då man har fler elever som reser till andra folkhögskolor än man har platser i det egna länet. Det är långt ifrån säkert att andra, mindre regioner med andra förutsättningar kommer ha ekonomisk möjlighet att säkra de folkhögskolor man har i det egna länet, och enligt folkhögskolorna själva riskerar man många skolors överlevnad.

Det nuvarande ersättningssystemet har brister och är administrativt tungrott, om detta är alla överens. Det har också gjorts en översyn i SKR, regionernas eget samverkansorgan. Vad landets tre största regioner nu vill är att kringgå SKR, som annars är den naturliga plattformen för att hitta lösningar i samförstånd mellan regioner.

Man sätter inte bara folkhögskolornas nationella system ur spel och äventyrar ett antal utbildningar och verksamheter; man frångår också den naturliga dialogform som finns mellan regionerna.

Föga förvånande har detta väckt starka reaktioner i folkhögskolevärlden, som alltså riskerar att helt köras över om de tre största regionerna tvingar igenom sin lösning om inomregional finansiering.

Som miljöpartister, med en lång tradition av att värna folkhögskolorna, är vi av den starka övertygelsen att de förändringar som behövs inte kan ske utan att vi samtidigt ser till att bevara det nationella system vi har med dess över 150 unika verksamheter, som med egen särprägel och stort engagemang från lärarkåren fyller en viktig funktion för både individer, lokalsamhällen runtom i landet och nationen i stort. 

Mot den bakgrunden vill vi föra fram följande krav.

1. Det organ som vi redan har för dialog mellan regioner, SKR, behöver vara den sammankallande instansen som leder processen för interregional dialog. Vi kan inte låta tre av tjugoen regioner äventyra ett nationellt utformat utbildningssystem för att det är gynnsamt för just dem. 
2. Se över i vilken mån en ökad statlig finansiering kan bidra till att underlätta den administrativa bördan, säkra upp ersättningen till en rimlig nivå och säkerställa folkhögskolornas fortlevnad. Universitet, högskolor och den vanliga gymnasieskolan löser inte alla behov av utbildning.
3. En lösning på de problem som faktiskt finns måste tas fram i intimt samråd med de som berörs allra mest - folkhögskolorna själva, genom sina paraplyorganisationer. De har bäst kunskap om vad en bra lösning kan tänkas vara.

Vi står inför svåra tider, med svallvågorna efter covid-19 som ska pareras på samhällets alla områden. Att i det läget dribbla med den utbildningsform som fångar upp så många människor, och på ett flexibelt sätt ständigt arbetar för att anpassa verksamheten efter samhällets behov, vore en skam. Folkhögskolorna ska utvecklas, inte avvecklas.

Mot den bakgrunden hoppas vi att regionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne tänker om och släpper fram en ärligt menad, konstruktiv dialog som faktiskt kan leda framåt. För bildning och utveckling i hela landet.

Anna Wåhlström, distriktsordförande Sörmland (MP)
Mats Gunnarsson, regionråd Region Örebro län (MP)
Agneta Niklasson, regionråd Region Östergötland (MP)
Magnus P Wåhlin, språkrör Kronoberg (MP)
Emma Lindqvist, regionråd Region Västerbotten (MP)
Lisbeth Bokelund, gruppledare Region Gotland (MP)
Max Troendlé, språkrör Region Kalmar län (MP)
Mursal Isa, ordförande för kultur- och bildningsnämnden i Dalarna (MP)
Maria Losman, gruppledare Region Halland (MP)
Karin Thomasson, regionråd region Jämtland Härjedalen (MP)
Aleese Rydlund, språkrör för Gröna Studenter (MP)
Karin Jansson, regionråd Region Gävleborg (MP)
Sibylla Jämting, regionråd Region Jönköpings län (MP)
Jesper Johansson, regionråd region Värmland (MP)
Johan Sundqvist, distriktsordförande Västernorrland (MP)
Mätta Ivarsson, gruppledare i opposition, Region Skåne (MP)
Pernilla Rinsell, distriktsordförande Västmanland (MP)
Jacek Jurkowski, gruppledare Olofström, Blekinge (MP)
Johan Hansson, distriktsordförande Norrbotten (MP)
Malena Ranch, regionråd Region Uppsala (MP)

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Så här skriver du en debattartikel