Kvotering leder till klansamhälle
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-03-09
Debattörerna: Vi har alla rätt att bli bedömda som individer
Det är alltid människor som gör skillnad. Ibland ensamma, ibland i grupp. Politikens roll är att säkra alla människors individuella fri- och rättigheter. Ibland kan det, för både opinionsbildare och politiker, vara lockande att använda lite social ingenjörskonst för att komma till rätta med ett upplevt problem. Kvotering är ofta ett sådant lockande redskap. I den politiska debatten och i faktisk lagstiftning finns en ständig närvaro av kvottänkande, och fokus ligger så gott som alltid på att identifiera grupper och formulera politik efter intressegruppsmodell.
Gårdagens debattartikel i Aftonbladet, baserad på Veckans Affärers undersökning bland Sveriges 125 mäktigaste affärskvinnor, säger att en knapp majoritet vill ha en kvoteringslag. Detta trots att man verkar inse att problemet inte ligger i styrelserna, utan i att för få kvinnor har höga maktpositioner.
Kvoteringstanken kan verka lockande när man inte behöver ansvara för följderna. Men konsekvenserna av en kvoteringslag är ett politiskt tänkande där grupper ställs mot varandra och där det blir upp till politikerna att välja en viss sort framför en annan. Då frångår man principen att lika rättigheter alltid är rätt och människor bedöms och beröms inte längre på egna meriter.
Sverige har nyligen avslutat ett fullskaleexperiment av kvoteringspolitik. Positiv särbehandling ska inte längre tillåtas på våra lärosäten. Äntligen blev regeringen tydlig i ett viktigt avseende. Högskoleminister Tobias Krantzs (FP) besked stämmer väl med synen att rättigheter måste vara individbaserade och därmed utesluts ett system där de medborgerliga rättigheterna grundas på kollektiv och grupptillhörighet. Det är nämligen det senare som kvotering handlar om.
Sannolikt är det en rad uppmärksammade diskrimineringsfall gällande antagningsregler till högskolan under det senaste året som på ett utmärkt sätt bildat opinion och pekat på problemen med kvoteringsvälviljan. Regeringen har tagit frågan på allvar. Centrum för rättvisa har genom att driva tydliga fall där bland annat unga kvinnor fråntogs sina platser på psykologprogrammet eftersom män med lika meriter per automatik fick förtur, synliggjort hur fel kvotering slår.
Samtliga kvoteringsidéer härstammar från grundanalysen att resultatet av människors fria val är problematisk. Det verkar helt enkelt som att medborgarna inte alls väljer och agerar så som många politiker och debattörer anser att de borde och kvotering blir då nödvändig. Gemensamt för gruppmentalitetens tankegång är att man tar sig friheten att plocka bort den rätt till likabehandling som är ett fundament i varje demokratiskt samhälle.
När stora delar av det politiska samtalet kretsar kring grupp-identitet och definiering av intressegrupper, riskerar medborgarrätten att definieras av grupper och upphör att vara individuell. Som i ett klansamhälle. Detta leder, precis som vi har sett, till att människor ställs mot varandra i juridiska processer.
Vi vänder oss starkt emot ett sådant synsätt på medborgerliga rättigheter. Det är för oss främmande att definiera medborgare efter grupptillhörighet, registrera densamma och sedan ställa dessa grupper mot varandra. Tvärtom har politiken en tydlig roll för att individer varken gynnas eller missgynnas systematiskt. Politiken ska ge alla lika rättigheter, oavsett grupptillhörighet.
Politik ska se till att medborgarna får lika spelregler, lika rättigheter, och att dessa respekteras. Inte ens om det handlar om fler kvinnliga civilingenjörer, fler manliga förskolelärare, fler kvinnliga styrelseledamöter i noterade bolag, fler utlandsfödda i Svenska akademien eller ens fler homosexuella präster i Svenska kyrkan, är olika rättigheter rätt. För vi har alla rätt att bli bedömda och bemötta som individer.
För att försvara rättssamhället och gå i reaktion mot en liten men högljudd skara som underminerar detta genom att driva olika kvoteringsförslag har nätverket På egna meriter bildats, som på kort tid har fått över 700 sympatisörer. Vi som skriver under denna artikel representerar politik, olika delar av näringsliv och samhällsdebatt. Vi gör detta för att vi tror att principer och värderingar måste vägleda politik. Inte minst gäller det grundregeln att lika rättigheter alltid är rätt.
Bloggat om kvotering
■ Pressa
Katarina Nyberg Finn (S) skriver: ”Många röster höjs för att det inte ska vara könet som styr utan den kompetens man besitter. Vore det kompetensen som fick styra skulle vi, enligt mig, inte behöva ha den här debatten. /.../ Det finns i dag ingen press på näringslivet att agera för en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Det krävs politiska beslut och åtgärder!”
■ Kvinnorna passerar oss
”Bättre utbildade kvinnor får högre lön, och i åldergruppen 21-30 år tjänar nu amerikanska kvinnor i genomsnitt 40 000 mer än männen i New York.Idag utexamineras det nästan dubbelt så många kvinnor som män från våra universitet i Sverige. /.../ Såg nu en artikel där mäktiga kvinnor är för kvotering av kvinnor till styrelser. Om ca 20 år ger det då ett tvång att ta in dåligt utbildade män i styrelser. Kanske dags bromsa lite.” skriver Liberum-weto.
Bloggredaktör: Ulrika Lundberg
Elisabeth Thand Ringqvist
Marianne Nivert
Sakine Madon
Katarina Svensson
Yvonne Rosenthal