Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Leopold

Politikerna sviker unga narkomaner

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-19

Debattörerna: Hem med drogtolerans fäller missbrukarna

När behandlingshemmen sparas bort, tvingas unga ut i osäkerheten igen.

Vi sitter i tv-rummet på behandlingshemmet Västberga gård i Stockholm. Vi har oro i magen.

I morgon åker Sofia hem till Eskilstuna i stället för att fullfölja arbetet med fortsättningsprogram och träningslägenhet. Inga mer pengar från socialen och behandlingen avbryts. Då blir det hem till lägenheten i Hagnesta, därifrån hon kom.

Sofia har blivit vacker på tre månader. Hon är 23 år och har gått på benzodiasepiner, subutex och heroin sedan hon var 16. Efter att ha överklagat beslutet och fått avslag biter hon ihop och säger att hon ska klara det. I Hagnesta Hill finns inga jobb, ingen utbildning, bara droger. Mattan dras undan för Sofia som har satsat allt.

Nasrin klarade sig drogfri ett år i fängelse och lärde sig svenska, var ett halvår på behandlingshem och hade en praktikplats hos en damfrisörska. Inga återfall. De sociala myndigheterna avslutade och tog hem henne. Praktikplatsen sprack när försäkringen försvann.

Mattias var 13 år. Fester med vodka i parken som aldrig tog slut, butiksrån, soprum, prostitution och misshandel. De amfetaminstinna villainbrotten skäms han mest över. Den han var då. Desperat och dövad.

De senaste tre månaderna har varit de svåraste och kanske bästa i Mattias liv. Han ber till någon som han inte vet finns att tiden inte ska vara förgäves. Han har varit drogfri. Känslorna har gått loss och han har inte tagit bort dem. Han har haft sällskap, har brytt sig om människor och varit kvar här.

Ett hopp är tänt och han är beredd att ge allt men har en bit kvar med många fallgropar. I en drogfri miljö med värme och respekt är det möjligt, men Stockholm stad väljer att gå åt motsatt håll.

Under hösten har man beslutat att lägga ner fem mindre boenden för hemlösa och i stället öppna ett rekordstort boende, ett så kallat ”tak över huvudet” med drogtolerans för 60 platser och med låg personaltäthet.

I de första planerna skulle detta boende samsas i de lokaler som nu är Västberga gård och två andra behandlingshem. Efter protester från klienter och personal med försök att bevara en drogfri miljö och kvalitativ behandling fick behandlingscentret stryka på foten. Det delas, flyttas och krymps.

Man halverar behandlingsplatserna för missbrukare i Stockholms Stads regi och splittrar upp fyra inarbetade behandlingsteam när över hälften av medarbetarna blir övertaliga.

Man tar alltså bort fungerande behandling och erfaren personal samtidigt som människor på gatan ber om hjälp, men går under. Det jättestora, billiga och drogtoleranta boendet är lätt att tolka som en förvaring. Ett hus för överdoser, våld och förtvivlan i ett industriområde där ingen störs. Bredvid står en tom men vacker herrgård från 1600-talet som tidigare var behandlingshem.

Besluten togs i ett sammanträdesrum som några av punkterna på en lång lista. Ingen av dem som satt runt bordet har varit och hälsat på här i Västberga eller satt sig in i verksamheterna, vilket är det minsta man kan begära.

Vi kräver att ansvariga politiker går ut och möter de som nu drabbas av nedskärningarna.

Och ni som är så angelägna att spara. Är det inte rent nationalekonomiskt intressant att en missbrukare kostar ungefär 2?000 kronor per dygn i behandling, på väg in i produktion, mot runt 10 000 ute i missbruk i form av bidrag, stölder för att betala droger samt tak över huvudet.

Hur låter det för er?

Välfärdsstaten urholkas inte bara, utan här och nu byggs ett framtida samhälle med fördjupade klassklyftor och ökad utslagning.

När pengarna talar tystnar de svagas röster.

Kajsa Grytt
Eva Fuchs

Följ ämnen i artikeln