Låt Riksrevisionen syna svenska jämställdheten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-03-13

S: Vi vill veta om regeringens politik verkligen gör samhället mer jämställt

Sedan 2008 toppar Sverige inte längre World Economic Forums jämställdhetsmätningar. De nordiska grannarna har gått om och Sverige ligger numera på fjärde plats. Att vi trots allt fortfarande har en tätposition är främst tack vare tidigare strategiskt viktiga och politiskt modiga reformer till exempel att beskatta individens inkomst i stället för familjens, utbyggnaden av barnomsorgen, föräldraförsäkringen, fria aborter och lagstiftning mot diskriminering.

Sedan flera år finns jämställdhetspolitiska mål som antagits av regering och riksdag. Det är fina formuleringar om jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställt deltagande i arbetslivet och jämställda arbetslivsvillkor, att mäns våld mot kvinnor skall upphöra och om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Men har det blivit mer än vackra ord av dessa mål?

Det är dags att granska om regeringens samlade politik verkligen leder till att målen kan uppnås. Politiska förslag som kan förändra samhället och kvinnors möjligheter måste grundas på kunskap och genom granskning av politikens effektivitet. Det behövs en jämställdhetsrevision.

Riksrevisionens uppgift är att granska om de statliga åtgärderna för att uppnå de statliga målen fungerar effektivt. Därför föreslår jag i dag i ett brev till Riksrevisionen en jämställdhetsrevision utifrån de statliga målen.

Frågor att granska:

Lönerna. Skillnaden mellan kvinnor och mäns reella inkomst per månad är 7 600 kronor/mån. Lägre inkomster ger också lägre pension. Idag har drygt var tredje kvinna, 36 procent, i åldern 25–34 år minst treårig eftergymnasial utbildning medan mäns andel är 24 procent. Ändå motsvarar kvinnors löner fortfarande endast 85,7 procent av mäns löner. Har politiken verkligen bidragit till ekonomisk jämställdhet?

Arbetslinjen. Kvinnor jobbar i mycket högre utsträckning deltid, har osäkra visstidsanställningar eller kallas vid behov. I manligt dominerade branscher jobbar man heltid men i kvinnodominerade verkar det oförklarligt svårt att göra heltid tid till norm. Mer än hundra tusen kvinnor vill jobba mer. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är i dag större än på tjugo år. Har politiken effektivt påverkat kvinnors möjligheter att försörja sig genom arbete på heltid? 

Hemarbetet. Kvinnor ägnar ungefär en timme mer per dag åt obetalt hemarbete, medan männen lönearbetar ungefär en timme mer per dag än kvinnor. Den som är föräldraledig betalar i dag väsentligt högre skatt än den förälder som jobbar, vårdnadsbidrag och bonus i föräldraförsäkringen har införts. Har politiken effektivt bidragit till en jämn fördelning av det obetalda hemarbetet?

Makten. Kvinnor som gör karriär slår förr eller senare i glastaket – hit men inte längre. Det är vanligare att en börs-vd heter Anders eller Johan än kvinna och vd. Har politiken bidragit till en jämn könsfördelning när det gäller företagande, makt och inflytande? 

Våld. Under förra året anmäldes 27 800 fall av misshandel av kvinnor. Antalet anmälda fall har ökat kraftigt särskilt när det gäller våld mot ensamstående mödrar och våld mot kvinnor i yrkeslivet. Leder politiken effektivt mot målet att stoppa mäns våld mot kvinnor?

Vi socialdemokrater tar jämställdheten på allvar och är beredda att använda politiken för att förändra Sverige. En jämställdhetsrevision skulle ge god kunskap som grund för nya strategiskt viktiga och politiskt modiga förslag som kan skapa ett jämställt samhälle.

Ylva Johansson