Ungdomars ideal är ett hot mot jämställdheten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-08-26
KD: Föräldrar måste sätta tydliga gränser – särskilt i sociala medier
De största jämställdhetsdebatterna de senaste åren har rört behovet av fler kvinnor i styrelser på börsnoterade bolag och att fler män ska ta ut föräldraledighet. Med de ideal som många ungdomar i dag har, som snarast motverkar jämställdheten, känns de två nämnda exemplen inte som mindre viktiga, men än mer ouppnåeliga.
När hiphopkulturen slog igenom, med många gånger lättklädda unga kvinnor bredvid en fullt påpälsad ung man i musikvideos, kändes det lika fel som en bilutställning med åmande bikiniklädda kvinnor på bilarnas motorhuvar. Det senare var i alla fall exponering i kommersiella syften, tjejerna var betalda för att göra det som en del av marknadsföringen av en produkt.
I dag exponerar sig unga tjejer på nätet och i sociala medier helt utan omdöme och utan förståelse för vilka konsekvenser det kan medföra. Längtan efter gilla-markeringar på Facebook och Instagram väger tyngre än självrespekt och omsorg om sin egen kropp och själ.
Vad driver en tonårstjej att ställa sig i stringtrosor och posera framför en kamera och sedan direkt lägga ut det? Och sen må dåligt innan det kommer gilla-markeringar och kommentarer – kommentarer som i vanliga fall skulle ses som sexuella hot och trakasserier?
Vad är det som gör att en tonårs-kille tycker att det är helt okej att slå vad om krognotan med sina kompisar, om att han kan ha sex med tio tjejer en kväll? Och sedan skryta om det på nätet?
Hur kan det vara möjligt att tjejer, som enligt statistiken har bättre resultat i skolan och därmed bättre möjligheter i arbetslivet, nedlåter sig att vara en i mängden, någon att ha sex med fem minuter och sedan glömmas bort?
Var är självkänslan hos både killar och tjejer som gör detta mot sig själva?
Många föräldrar känner inte till allt deras tonåringar gör, så har det varit i alla tider. Men det som dagens föräldrar gjorde som unga lades i alla fall inte ut till allmän beskådan på nätet för evinnerlig tid. Att kunna förutse konsekvenser av ens beteende när man är ung är inte alltid enkelt. Därför måste föräldrar och andra vuxna omkring ta sitt ansvar, även om det blir jobbigt med relationerna ett tag.
Det så kallade Instagram-målet i Göteborg är väl känt. Där dömdes två flickor på 15 och 16 år för grovt förtal. Inläggen var enligt tingsrätten ”av djupt integritetskränkande natur” och tog sikte på de utpekade ungdomarnas sexualliv och hälsa. Märk väl att detta upprörde de 38 målsägande – att få icke önskvärda kommentarer om sig spridda till allt och alla. Medan andra utsätter sig för det frivilligt: att bli kallad hora, bitch med mera är helt normalt.
Vi kan och ska diskutera frågor som lika lön för lika arbete, jämställd föräldraledighet, representation i styrelser och genuspedagogik i skolan. Men om inte jämställdheten börjar i hemmet redan från det att barnen är små, krymper chansen att påverka ju äldre barnen blir. Föräldrarna är de viktigaste jämställdhetsförebilderna. Hur de är och beter sig hemma, och om de anger tydliga gränser för vad som är okej när det gäller kläder, filmer och inte minst beteendet i sociala medier väger tyngst.
Hur ska vi annars få seriösa unga män och kvinnor som debatterar jämställdhet i arbetslivet och skolan, eller för all del, det sociala samspelet i stort i samhället?
Människovärdet sitter som tur är inte i hur många vänner eller följare man har. Det behöver ständigt talas om, och det ska föräldrar vara bäst på genom att visa kärlek, omtanke och omdöme.
Penilla Gunther