Skolan måste bli en trygg plats för alla
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-04-14 | Publicerad 2015-04-13
Friends: Kosta på skolan ett trygghetslyft för att stävja mobbningen
”Ditt utseende äcklar mig! Kan du inte bara ta livet av dig?”
Tänk dig att du skulle ha kommit till jobbet i dag och mötts av de orden från en kollega. Föreställ dig sedan att du måste gå tillbaka till den arbetsplatsen varje dag, år efter år utan att ha ett val. Någon gång kanske du berättar för din chef, men hon tror inte på dig och efter det håller du allt inombords.
Så kan verkligheten se ut för de 60 000 barn som är utsatta för mobbning och varje dag går till en skola de inte känner sig trygga i.
Problemen med mobbning är någonting som kommer att diskuteras flitigt under Barnrättsdagarna i Örebro som invigs i dag. Utgångspunkten för samtalen är Barnkonventionen och varje barns rätt att känna sig trygg i skolan. Det här är rättigheter som tyvärr kränks dagligen.
Alla som själva varit utsatta för mobbning eller har ett barn som är utsatt vet vad det handlar om. Det är inte barn som är lite taskiga mot varandra utan det är upprepade kränkningar. I skolan. På nätet. Tills du nästan inte orkar mer. Och att inte orka mer är precis vad 45 unga känner varje år – så många tar livet av sig och forskning från KI visar att många av dem har en historik av mobbning.
Av naturliga skäl presterar också barn som mobbas sämre och dessa kränkningar är den vanligaste anledningen till att elever hoppar av gymnasiet.
Samtidigt visar Skolinspektionens siffror för 2014 att två av tre skolor brister i arbetet med trygghet och studiero. De vanligaste bristerna är misslyckanden att motverka kränkande behandling. Sverige har även återkommande fått kritik från FN:s barnrättskommitté för att vi bryter mot barnkonventionen. FN rekommenderar att vi stärker åtgärderna mot mobbning genom bland annat kunskapshöjande insatser mot skolpersonal.
Det är uppenbart att det krävs stora insatser för att skolan effektivt ska kunna motverka mobbning och kränkningar. Ansvaret för skolan ligger på landets kommuner och ägare, men den tidigare regeringen har visat att det går att samlat lyfta skolans kvalitet på ett utpekat område. Vi syftar på ”Matematiklyftet” som tilldelats 650 miljoner kronor för att höja skolvärldens kunskap kring matematik. Satsningen är en succé och får nu sin efterföljare i form av ”Läslyftet” som startar i höst. Vi menar att omfattningen och karaktären av problemen med kränkningar talar för en liknande satsning på trygghet i skolan.
Regeringen och utbildningsminister Gustav Fridolin bör ta initiativ till ett nationellt trygghetslyft i svenska skolor. Det handlar om att på ett kraftfullt sätt höja kunskapen inom skolvärlden kring hur man förebygger mobbning, kränkningar och diskriminering. Det kan till exempel innebära kompetenshöjning kring normkritisk pedagogik, likabehandlingsarbete och akuta insatser.
I den kommande vårbudgeten satsar regeringen stort på en stärkt elevhälsa, och det är bra. Men för att skapa den trygga skola alla barn har rätt till enligt både barnkonventionen och skollagen så behövs en satsning på hela skolvärlden.
Vi föreslår att regeringen i höstens budget avsätter motsvarande 650 miljoner kronor på ett trygghetslyft under fyra läsår, med start hösten 2016.
En vanlig föreställning är att det inte går att göra något åt förekomsten av mobbning och kränkningar i skolan. Vi ser mönstren upprepas generation efter generation, och drar lätt slutsatsen att något annat vore omöjligt. Men att övergreppen upprepas är inte ett tecken på att problemen inte kan åtgärdas – det är ett tecken på att frågan inte har prioriterats tillräckligt högt.