Utförsäkringen – en kvinnofälla

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-10

Elin Grelson: Merparten av de som drabbas är kvinnor

Från årsskiftet kommer en mängd sjukskrivna människor att bli utförsäkrade. De ska istället ställas till arbetsmarknadens förfogande. Merparten av dem är kvinnor som lider av psykisk ohälsa eller långvariga skador i rygg, armar och ben.

Statistik visar nästan entydigt att kvinnor har lättare att anpassa sig efter samhällets höga krav. Vi får bättre betyg, tar ut examen från högskolan tidigare och uppvisar större flexibilitet på arbetsmarknaden. Samtidigt dubbelarbetar kvinnor fortfarande i högre utsträckning än män, då hushållsarbete fortfarande inte är en jämställd syssla. Det är också ett faktum att kvinnor fortfarande får lägre lön än män, oftare tvingas till deltidsarbete och är överrepresenterade i många av de mer stressfyllda, skadebelastade och lågavlönade arbetena.

Kvinnor har sedan länge varit överrepresenterade gällande stressrelaterade sjukdomssymtom. En större mängd av de sjukskrivna är kvinnor som försökt anpassa sig till höga krav, vara duktiga och dessutom ta ett stort ansvar för andra människor. Att både leva upp till en traditionell kvinnoroll som den omvårdande och ansvarstagande, samtidigt som man försöker göra karriär på en ojämställd arbetsmarknad eller arbetar på arbetsplatser med hög stressnivå får många att gå in i väggen.

Det här är ett problem att ta på allvar. De ojämlika sjukskrivningssiffrorna visar med tydlighet att samhället inte är jämställt. Någonting är fel med ett samhälle där många kvinnor, ofta påfallande unga, slås ut i förtid på grund av stressrelaterade sjukdomar. Att sjukpensionera dessa och isolera dem från arbetsmarknaden var inte rätt metod. Men att inte se problemen utan istället tvinga individer ut på arbetsmarknaden för att putsa till siffror är definitivt inte heller det.

Regeringens arbetslinje är ett moment 22. De få som lyckas upprätthålla den flexibilitet, anpassningsförmåga, höga tempo och hårda arbete som krävs bränner inte sällan ut sig av kraven. För dem krävs en lång rehabiliteringsperiod, goda sjukvårdsresurser och arbetsträning. Istället tvingas de nu ut på arbetsmarknaden, vilket gör dem ännu sjukare.

Det är en ojämställd arbetslinje, som ökar den psykiska ohälsan bland främst kvinnor.

De kvinnor som borde premieras genom mer jämställda löner, bättre arbetsvillkor, mindre deltidsarbeten och bättre satsningar på en jämställd familjepolitik, möts istället av budskapet att de får skylla sig själva och att det är dags att rycka upp sig.

Den överrepresentation som kvinnor visar i sjukskrivningsstatistiken är ett problem för hela samhället och kräver långvariga och kraftfulla åtgärder. Att se över löneskillnader, deltidsarbeten och miljön på kvinnodominerade arbetsplatser är en bra början. Men istället sopar regeringen problemen under mattan. De som blir lidande är de sjuka.

Elin Grelsson