Även barnen behöver plats i intensivvården

Debattören: Platsbristen äventyrar patientsäkerheten för en grupp som inte kan föra sin talan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-05-04

helskärm

DEBATT. Sveriges Radio rapporterade nyligen om en svensk studie som visar att man sedan 1 mars flyttat över 100 covid-19-patienter i Sverige mellan olika IVA-avdelningar. En studie av bland andra överläkare Parnemark, Gävle, visar att dödligheten bland patienter som flyttat mellan IVA-avdelningar ökar med 24 procent.

Studien har fått stor publicitet men media missar att problemet med transporter mellan IVA-avdelningar och brist på särskilda IVA-platser är vardag för svårt sjuka barn. Nu är rätt tillfälle att planera framtidens intensivvård och i det arbetet får inte barnen glömmas bort.

Under min tid som ordförande i svenska barnläkarföreningen 2014-16 diskuterades regelbundet såväl bristen på barn-IVA-platser som bristen på främst helikopter- eller flygtransport för svårt sjuka barn.

Jag har själv varit med om att skicka ett mycket svårt sjukt barn till Finland för att det inte gick att hitta en enda ledig barn-IVA-plats i Sverige åt ett extremt sjukt barn.

Under en tre-årsperiod i mitten av 2010-talet identifierade svenska barnkliniker mer än 20 barn som skadats eller riskerat svår skada på grund av brist på barn-IVA-platser.  Ytterligare mer än 25 barn kom till skada eller riskerade svår skada på grund av brist på transporter till barn-IVA. En hög andel av dessa barn var nyfödda.

Nedan presenteras åtta verkliga fall (men omgjorda för att inte röja sekretessen).

1. För tidigt född flicka som fötts vid centralsjukhus i Norrland behövde Barn-IVA-vård. Ingen ambulans fanns tillgänglig och helikoptern var upptagen med annan transport. Flickan blev kall i väntan på ambulansen. Nedkylning av nyfödda är allvarligt och kan precis som syrebrist påverkan hjärnan negativt.
2. Barn med diabetes. Får plötsligt mycket högt blodsocker och ämnesomsättningen slutar att fungera.  Barn-IVA på flera sjukhus var fulla. Efter 7 timmars försök att hitta plats åt flickan tvingades hon istället åka till vuxen-IVA för vård.
3. Ett dygn gammalt barn med medfött hjärtfel. Pojken hade behov av kväveoxid-behandling för andningen men helikopter för transport till större center finns ej tillgänglig. Barnet kommer fram till barn-IVA-avdelning i mycket dåligt skick.
4. Nyfött barn med svår förlossning. Barnet har förhöjt tryck i lungkretsloppet. Behöver andningsstöd som inte finns på hemsjukhuset. Lång väntan på transport, flickan försämras, och hamnar därför i ECMO, där man syresätter blodet utanför kroppen.
5. Barn med svår inflammatorisk reaktion i hjärtat. Brist på barn-IVA-platser. Barnet avlider i väntan på plats på Barn-IVA.
6. Flicka fick svår infektion. Blir medvetandesänkt och får sämre syresättning. Inkommer medvetslös till akutmottagningen och tvingas vänta på akutmottagningen i 12 timmar i väntan på plats på Barn-IVA-plats.
7. Pojke med andningssvårigheter på grund av astma. Fullt på regionens Barn-IVA, man beslutar att behålla pojken på hemmakliniken trots att rätt kompetens saknas. Pojken försämras under natten och skickas utomlands för barn-IVA-vård dagen därpå. Han bedöms då vara livshotande sjuk.
8. Pojke med svårt hjärtfel, plats saknas på IVA för barn-hjärtvård. Kvarstannar över natten på hemmasjukhuset. Kommer till barn-IVA först dagen därpå där specialist-ultraljud av hjärtat visar en annan diagnos än den som ställts på hemmasjukhuset. Pojken opereras omedelbart. 

Covid-19 har ökat fokus på svensk intensivvård. En studie visar att transport mellan avdelningar är kopplat till ökad dödlighet. Nu är rätt tillfälle att börja planera för framtidens intensivvård och det är viktigt att inte glömma bort barnen!

Barns behov av barn-IVA-platser och rätt till snabba och säkra transporter måste upp på bordet! Platsbristen på barn-IVA äventyrar gång på gång patientsäkerheten för en grupp som inte själva kan föra sin talan. I en första fas bör man:

• Ta fram statistik över antalet barn-IVA-platser och hur de utnyttjas.
• Verka för en bättre transportkapacitet regionalt och nationellt. 
• Se över att flygplatser nära sjukhus med barnkliniker kan öppnas med kort varsel.
• Definiera i vilka situationer det är acceptabelt att skicka barn med livshotande tillstånd mellan barn-IVA-platser i Sverige.
• Säkerställa tillräckligt många vårdplatser för extremt för tidigt födda barn.
• Skapa rutiner för att i en katastrofsituation snabbt kunna öka antalet barn-IVA-platser.

Låt covid-19 bli ett avstamp för framtidens intensivvård, även för barn.

Jonas F Ludvigsson, barnläkare, Örebro Universitetssjukhus och professor, Karolinska Institutet

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Så här skriver du en debattartikel