Hög tid att ta hem de svenska trupperna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-18

I dag debatterar riksdagen om den svenska militära insatsen i Afghanistan ska förlängas i ytterligare ett år. Vänsterpartiet kommer, som enda parti, kräva att insatsen avvecklas och att de svenska trupperna tas hem.

I Sverige såväl som i Afghanistan har det folkliga stödet för den internationella insatsen kraftigt minskat. Vi måste fråga oss varför vi ska skicka 500 svenska soldater till Afghanistan när afghanerna inte vill ha dem där?

2006 stödde 67 procent av afghanerna den internationella ISAF-insatsen, i dag är samma siffra 37 procent. Det är inte svårt att förstå, efter snart åtta år med ISAF-insatsen är det ett faktum att insatsen i grunden misslyckats med sina grunduppgifter; att skapa säkerhet och möjliggöra utveckling.

Under första halvåret 2009 dödades 1 013 civila afghaner. Det var en stor ökning (24 procent) i jämförelse med föregående år – som redan då var ett rekordår i antalet dödsoffer. För varje år som går eskalerar våldet, det blir allt grövre och det sprider sig till allt större delar av landet. Den senaste tidens attacker mot de svenska soldaterna är sorgliga exempel på detta.

Det är långt ifrån endast talibanerna som gör sig skyldiga till övergrepp mot civilbefolkningen. Listan är tyvärr lång på den internationella insatsens misstag. Enligt FN-organet UNAMA är de utländska trupperna tillsammans med regeringen i Kabul ansvarig för 39 procent av de civila dödsoffren.

Därigenom har ISAF blivit kontraproduktiv; talibanerna har effektivt kunnat utnyttja det växande folkliga missnöjet för att värva nya anhängare.

Åtta år efter taliban-regimens fall väntar fortfarande alltför många afghaner på att deras levnadssituation ska förbättras. Fortfarande är analfabetismen bland afghanska kvinnor den högsta i världen, mödradödligheten är skrämmande hög och det finns uppgifter om att fattigdom ökat de senaste åren.

Omvärlden, inklusive Sverige, har ensidigt fokuserat på de militära insatserna, för varje krona som EU-länderna lägger på bistånd lägger de fem på den militära insatsen. Samtidigt motsvarar kostnaden för att skicka en svensk soldat till Afghanistan årslönen för 50 afghanska lärare eller skolgång för 1 400 barn i ett år. Att då skicka 500 svenska soldater till Afghanistan är ett märkligt val.

Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara på plats i Afghanistan för att stötta arbetet för fred, demokrati och utveckling. Det gör vi bäst genom att ta hem trupperna och istället fokuserar på ökat civilt bistånd.

Hans Linde