Daniel Suhonen: Lyssna på opinionen mot vinst i välfärden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2013-03-25 | Publicerad 2013-03-20

Om S vägrar kan det bli läge för att ta upp kampen för en folkomröstning.

Sedan Caremaskandalen hösten 2011 har en intensiv debatt rasat om vinstdriven välfärd. På ena sidan står en stor majoritet av folket, runt 90 procent, som vill reglera, begränsa eller förbjuda vinstintressena i välfärdens viktigaste kärnland. På den andra sidan står det välfärdsindustriella komplexet. Ett helt nät av storföretag, branschorganisationer och PR-firmor som slåss med näbbar och klor för att skydda sin nyvunna marknad i form av skattefinansierad vård, skola och omsorg.

I vanliga fall, om politiken hade följt den statsvetenskapliga läroboken, skulle de stora partierna slåss om denna folkliga vrede mot ett system som tillåter girighet att gå ut över skolelever, åldringar och sjuka. Men välfärdsdebatten är ingen vanlig debatt i den meningen att politikerna identifierar en fråga och driver den för avgörande i val- rörelsen.

Tack vare stora lobbyistinsatser riktade mot partierna i mitten – C, KD, FP, MP och S – har man lyckats med konststycket att få dem att inte ta i frågan på ett effektivt sätt. I stället är det branschens perspektiv som råder. Mot de återkommande bristerna – som betygsinflation, segregation, vanvård och underbemanning – är det den skyldige själv som fått ordinera sin medicinering. Välfärdsföretagen har lyckats sälja in sina egna lösningar på problem de själva skapat.

Politikerna föreslår nu kvalitetskriterier, bemanningskrav och insyn. Denna typ av regler är som att förmana en alkoholist att sluta dricka men låta hen behålla nyckeln till spritskåpet.

Som forskning visar kommer hårda krav på avkastning från ägarna alltid övertrumfa mjuka krav på kvalitet när man måste välja. Och det måste man. Med nuvarande skattepolitik kommer pressen i välfärden öka. Det är därför vinstkravet måste bort i sektorer där ett misstag innebär livet, hoppet och ödet för en enskild människa.

I centrum på S-kongressen om två veckor står partiledningens mycket slappa försök att hantera en allvarlig folkopinion. Vinstdriften rör man inte. Min åsikt är att man förletts av de lobbyister för vård- och omsorgskapitalet som påstår att valet 2014 är förlorat om S säger nej till fri vinstdrift.

Grundfrågan för S-ledningen och hela arbetarrörelsen borde vara hur det kommer sig att man hellre lyssnar till dessa vinstlobbyister än till väljarkåren eller medlemsbasen. Problemet för socialdemokratin är ett annat: Hur ska man få folk att gå och rösta när i stort sett hela politiken är snarlik alliansens?

Oavsett hur S hanterar frågan på kongressen så är den inte död. Den är mycket större än så.

Historien visar att frågor som de politiska partierna inte klarar av att kanalisera inte dör för det.

Men när partierna misslyckas att fånga upp väljaropinionen tar sig samhällskritiken andra vägar. Då får andra aktörer kliva in på scenen. I andra frågor där elitens och folkets åsikter skiljt sig åt har det lett till folkomröstningar. Liksom i synen på EU, EMU och kärnkraften krockade en bred folkopinion med elitens och närings- livets intressen.

Jag tror att kravet på att få bort vinstdriften ur välfärden har den digniteten. Därför lanserar i dag Katalys en sajt som kan bli redskap åt en bred folkrörelse. I dag ligger vårt fokus på att ge medborgarna möjlighet att bemöta det välfärdsindustriella komplexets opinionsbildning. Men i morgon kan detta bli starten på kampen för en folkomröstning – för ett ja till samhällsvinst och ett nej till vinstläckage.

Daniel Suhonen