Sänkt skatt ger ett rättvisare Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-01-29
Fredrik Reinfeldt: En LO-familj har nu 2 500 kronor mer i plånboken varje månad
I ett föregångsland ska det löna sig att arbeta. Nu i dagarna kommer årets första lön, efterlängtad och välkomnad av många efter jul- och nyårshelgerna. Med den lönen får också alla som arbetar sänkt skatt för fjärde gången under denna mandatperiod.
I valet 2006 lovade Allians för Sverige att införa ett jobbskatteavdrag för alla som arbetade. Vi lovade att en vanlig LO-familj skulle få tusen kronor mer kvar i månaden efter att skatten var dragen och a-kasseavgiften betald.
I januari 2007 kunde alla som arbetade se effekterna av det första steget i jobbskatteavdraget på lönekontot. Sedan dess har vi tagit ytterligare steg för att ge vanligt folk mer pengar i plånboken. I januari 2008 kom det andra steget, och för ett år sedan kom det tredje steget i jobbskatteavdraget. Nu kommer det fjärde. I och med det har vi inte bara uppnått vårt vallöfte från 2006 – vi har överträffat det.
Jämfört med 2006 får ett vårdbiträde nu nästan 1 500 kronor mer i plånboken varje månad. För metallarbetaren handlar det om nästan 1 700 kronor. För sjuksköterskan närmare 1 750 kronor. I en vanlig LO-familj handlar det om närmare 2 500 kronor mer över varje månad, också efter att a-kasseavgiften är betald.
2 500 kronor varje månad blir 30 000 kronor på ett år. Det gör stor skillnad i en familj. Det ger större marginaler, ökad trygghet och en bättre möjlighet för den som tjänar lite mindre att kunna leva på sin lön.
Alltför många vet hur det är att, trots att de jobbar, ha minus i plånboken när månaden knappt är slut. Inte minst är det verklighet för många av Sveriges ensamstående mammor. Därför har vi sett till så att tre av fyra av jobbskatteavdragets kronor återfinns på låg- och medelinkomsttagarnas lönekonton – hos dem som har minst marginaler och behöver pengarna bäst.
Men jobbskatteavdraget har också andra positiva effekter. När det lönar sig bättre att arbeta blir det på sikt fler som jobbar och färre som hamnar i utanförskap. Då minskar inkomstskillnaderna och klyftorna i samhället. Dessutom ökar den disponibla inkomsten – hur mycket pengar vi egentligen har att röra oss med – mer än dubbelt så mycket för dem med lägst inkomster jämfört med dem som tjänar allra mest. För första gången på länge väljer också fler kvinnor än män att arbeta mer och kan på det sättet öka sina inkomster. Tack vare jobbskatteavdraget ökar rättvisan i Sverige.
De skattelättnader vi genomfört under mandatperioden har blivit verklighet inom ramen för starka och stabila statsfinanser. Över hela världen har finanskrisen sköljt in och många länders ekonomier har drabbats hårt. I många andra EU-länder ser vi nu följderna av en politik som inte förmått spara i goda tider för att trygga välfärden i sämre tider. Där riskerar vägen ur krisen att dröja på grund av att hushållen och företagen känner osäkerhet kring framtiden. Där väntar nu budgetsaneringar och nedskärningar i välfärden. Sjukhus som stängs och skolor som läggs ned. I Sverige har vi våra egna erfarenheter av sådana kriser. Dit ska vi inte tillbaka.
Sverige har också drabbats hårt av krisen, men vi hade – till skillnad från många andra – byggt upp skyddsvallar genom en ansvarsfull ekonomisk politik med stora överskott i budgeten. Vi skickade inte in skattepengar i bankerna eller i industristöd. Vi lyssnade inte på oppositionen. Därför väntar ingen budgetsanering eller nedskärningar i välfärden, utan tvärtom rekordstora tillskott till välfärdssektorn ute i kommunerna.
Här ser vi relativt ljusa tillväxtutsikter för de kommande åren, eftersom vi verkar kunna återgå till balans och överskott utan åtstramningar. Om Alliansregeringen får förnyat förtroende.
Att jag skriver om jobbskatteavdraget i samband med januarilönen har blivit något av en tradition. Jag hoppas kunna återkomma också kommande år på samma tema. Det avgörs av hur svenska folket lägger sina röster i höstens val. Då söker vi förnyat förtroende för en ansvarsfull och trygg politik för jobb och välfärd. Sverige ska fortsätta vara ett land där arbete lönar sig.
Bloggat om jobbskatteavdraget
■ Lönedags!
Mia Frisk (KD) skriver: ”Enligt en undersökning är 40 procent av svenska folket inte medvetna om vad jobbskatteavdraget gett i förstärkning till hushållskassan, vilket är mycket märkligt. Det handlar ju om en rejäl förstärkning. /.../ Frågan är hur mycket vänsterpartierna vill ta tillbaka genom skattehöjningar om de (hemska tanke!) vinner valet? ”
■ Är inte ”arbetslös” motivation nog?
”Logiken i den moderatledda regeringens ”jobbpolitik” är märklig. Tror regeringen på fullaste allvar att de arbetslösa inte sökt jobb om det inte vore för jobbskatteavdraget? /.../ Att det dessutom ska kosta staten 70 miljarder att framkalla denna motivation är i mina ögon fullständigt barockt – inte minst då det kommer från en regering som avvisat vänsterpartiets förslag att anställa fler i välfärden och utmålat förslaget som kostsamt och orealistiskt.” skriver Johan Lindahl (V)
Bloggredaktör: Ulrika Lundberg
Fredrik Reinfeldt