Stoppa de hemliga kampanjbidragen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-02-19
Carl Schlyter (MP): Sverige är ohälsosamt naivt
Sverige brukar tillsammans med de andra nordiska länderna oftast hamna i topp när internationella rankningar bedömer öppenhet och frihet från korruption. Men ibland kännetecknas vi mer av ohälsosam naivitet. Detta gäller till exempel kampanjbidrag till politiska partier. Här står Sverige ganska ensamt (med Schweiz och Malta) när det gäller totalt hemlighetsmakeri och vi har till och med blivit kritiserade av Europarådet. Trots detta avser inte regeringen göra något åt saken utan nöjer sig med att det finns en frivillig överenskommelse mellan partierna att berätta hur mycket de får, dock utan att berätta från vem. Miljöpartiet de Gröna, Folkpartiet, Centern och Vänsterpartiet har dock beslutat om en högre grad av öppenhet.
Jag har nu haft 14 års erfarenhet, i olika roller, av politik på europeisk nivå och har sett hur lobbyism i grunden förändrar de politiska besluten. Ekonomisk styrka omsätts till politisk makt. Stora företag kan påverka besluten, ofta genom att sänka nivån för skydd av hälsa, miljö och arbetarskydd. Brist på öppenhet gör att en politiker kan direktkopiera förslag från ett industriellt särintresse utan att väljarna får veta det.
I Sverige kan detta dessutom övergå i direkta ekonomiska bidrag, utan att folk får veta vem som betalar. Det är ett hot mot demokratin. När pengar styr besluten övergår ett samhälle från att vara demokratiskt till att vara plutokratiskt. De som försvarar nuvarande ordning hänvisar till valhemligheten, men företag, stiftelser och andra ekonomiska aktörer röstar inte i val och det borde vara en självklarhet att deras ekonomiska bidrag redovisas öppet.
Det är viktigt att även dold finansiering synliggörs, till exempel när utställare betalar för att vara närvarande på partikongresser. Men även en privatperson som skänker över en viss begränsad summa pengar måste räkna med att behöva stå för sina åsikter. Ska vi behöva vänta tills skadan är skedd innan vi ändrar reglerna? Ska det behövas att en en rasistisk miljonär köper upp all reklamplats i valrörelsen innan svenska partier ser problemet?
Sverige har sedan 60-talet offentligt finansierade partier, men när nu tv-reklam tillåts för politiska syften kommer jakten på pengar att intensifieras. Risken blir att alltfler tar efter amerikanska modeller med betald access till ministrar och partiledare i form av kampanjmiddagar med mera, men helt utan de redovisningskrav som finns i USA. När pengar börjar påverka vilka politiker träffar ligger demokratin illa till.
Carl Schlyter
EU-parlamentariker Miljöpartiet de Gröna