Vilken bransch hotas härnäst?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2014-10-30 | Publicerad 2014-10-29
Sv Näringsliv: Slopandet av rätten till fritt vårdval sänder obehaglig signal
Nu i månadsskiftet går tiden ut för myndigheter och organisationer att den formella vägen påverka regeringen när det gäller dess planer på att riva upp rätten till fritt val av vårdcentral. Då går remisstiden ut – och den har varit extremt kort, bara tre veckor. Än mer anmärkningsvärt är att varken de olika patientorganisationerna eller privata vårdgivare har ombetts att komma med synpunkter.
Redan den 1 januari 2015 planeras den lagändring träda i kraft som ger respektive landsting makten att avgöra om patienterna ska få välja vårdcentral. Varje landsting ska då nämligen själv avgöra om privata vårdcentraler ska tillåtas i det egna landstinget eller ej. Avskaffandet av den lagstadgade rätten till fritt vårdval i primärvården är första delen i den plan som överenskommelsen om vinst i välfärden leder till – att montera ner valfriheten och kväva privata alternativ.
Rätten för patienter att välja vårdcentral utifrån de vårdgivare som uppfyller kvalitetskraven har varit lagstadgad sedan 2010. Forskningsutvärderingar som gjorts pekar på att vårdvalet har lett till ökad tillgänglighet, förbättrad produktivitet och kortare eller inga köer.
Avgörande för dessa positiva effekter har varit just rätten att välja. Redan den möjlighet som det innebär att en patient kan välja en annan vårdcentral skapar en drivkraft hos vårdcentralerna att vara tillgängliga och visa patienten respekt och medkänsla.
Ett argument för borttagandet av rätten för patienterna att välja vårdgivare, som har förekommit i debatten, är att den skulle leda till en ojämlik vård. Sådana risker kan dock – och har – hanterats genom ersättningen till vårdcentralerna. Nästan alla landsting tillämpar i dag en ersättning till vårdcentralerna baserad på patientens vårdtyngd och socioekonomiska status. Ersättningen per patient differentieras således med hänsyn till sådana faktorer som patientens sjukdomsbörda och sociala bakgrund. Därutöver kan till exempel särskilt glesbygdsstöd utgå.
De egentliga orsakerna till avskaffandet av fritt vårdval handlar om andra saker. Den ena orsaken är en vilja att centralplanera utbudet av vård. Detta leder ofelbart till köer och bristande lyhördhet för patienternas behov.
Den andra orsaken är att man vill skydda landstingens egna vårdcentraler. Konkurrensverket har utrett lönsamheten hos de offentligt drivna vårdcentralerna där det framgår att 45 procent av dessa går med förlust. Sannolikt beror detta på att de inte förmår att arbeta lika rationellt som de privata. För att skydda landstingens egna vårdcentraler offras de privata vårdcentralerna.
Än värre är de signaler som denna återställare sänder ut till resten av näringslivet. Långsiktiga spelregler gäller inte utan kan ändras i princip utan varsel, och utan utredning av själva saken som frågan gäller. Konsekvenserna blir att investeringar och företag kan bli värdelösa över en natt. Självklart kommer i ett sådant läge företagen i andra branscher att känna oro. Vilken bransch är nästa på tur?
Allra värst drabbas patienterna i vården. Fyra av tio patientbesök på vårdcentraler sker hos en privat driven vårdcentral. Vilka av dessa överlever den första förbudsvågen från den beryktade välfärdsöverenskommelsen?
Anders Morin,
välfärdspolitiskt ansvarig på Svenskt Näringsliv