Trump – ett hot mot kvinnor världen över
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-07-06 | Publicerad 2016-03-15
RFSU: Samtliga republikanska presidentkandidater är emot abort
Valsystemet i USA: Så blir man president
DEBATT. Just nu befinner jag mig i USA för att ta del av den amerikanska valrörelsen och för att besöka vår systerorganisation Planned Parenthood och deras abortkliniker.
Från svenskt perspektiv kan det vara svårt att förstå den politiska sprängkraft som finns i frågan om kvinnor ska kunna fatta beslut om att avbryta en oönskad graviditet men i USA är det ett faktum. Detta presidentval kan få stora konsekvenser inte bara för aborträtten i USA utan även globalt.
Svensk medias rapportering kring presidentvalet har till stor del präglats av Donald Trumps uttalanden, med det ena mer chockerande än det dagen innan. Men i skuggan av Trump kan det vara lätt att glömma bort de verkliga sakfrågorna. För oavsett vilken republikansk kandidat som blir vald så står de för en tydlig antifeministisk politik som skulle få konsekvenser för tillgången till sexualupplysning, preventivmedel och aborträtt.
Samtliga republikanska presidentkandidater är emot abort och vill strypa det ekonomiska stödet till Planned Parenthoods abortverksamhet. För att förstå vikten av detta bör sägas att var femte kvinna i USA någon gång har besökt Planned Parenthood för frågor om reproduktiv hälsa.
Abortfrågan är het i USA och splittrar landet. En majoritet är för kvinnors rätt att fatta beslut om sina egna kroppar, men det finns även en stor grupp som motsätter sig detta och utanför abortkliniker står abortmotståndare med plakat med bilder på blodiga foster och försöker övertyga personer på väg in att ändra sitt beslut. Personal som arbetar på abortkliniker hotas, hemadresser läggs ut på internet och i november sköts personal till döds på en av Planned Parenthoods kliniker.
Även om abort är lagligt i USA finns vägar för att inskränka rättigheten i praktiken. På delstatsnivå har närmare 300 lagförslag antagits med ett enda syfte – att försvåra för abortvård. Det kan röra sig om en obligatorisk väntetid mellan en undersökning och ingrepp, vilket blir ett problem för kvinnor med långa avstånd till närmaste klinik och som måste ta ledigt från arbete i flera dagar för att kunna avbryta en oönskad graviditet.
Andra metoder som används för att inskränka aborträtten är obligatoriska ultraljud eller krav på att vårdpersonal informerar patienten om att en abort medför ökad risk för bröstcancer. Ett påstående utan något vetenskapligt belägg.
I Texas ställs orimligt höga krav på abortkliniker vilket innebär att endast ett fåtal kliniker finns kvar, med försämrad tillgång till vård som följd. Frågan om den begränsade tillgången strider mot aborträtten väntar just nu på ett avgörande från Högsta Domstolen.
Om Högsta Domstolen skulle ge Texas rätt skulle detta öppna för andra delstater att på samma sätt inskränka aborträtten i praktiken. Utgången är oviss men visst hopp finns då en av de mest konservativa domarna i Högsta Domstolen nyligen gick bort.
Även här spelar presidentvalet en viktig roll då det är nya presidenten som kommer att föreslå vilken domare som ska fylla den tomma platsen.
Men höstens presidentval kommer inte bara att få konsekvenser för personer som är bosatta i USA utan valet kommer även att få stora konsekvenser för kvinnor med svag ekonomi som är bosatta i utvecklingsländer.
Under Ronald Reagans tid som president skapades den så kallade Global gag rule (munkavle-regeln) vilken sedan återinfördes av George W Bush och ingenting tyder på att den inte kommer återinföras på nytt om det i höst blir en republikan som vinner.
Munkavle-regeln innebar att USA stoppade allt bistånd till organisationer som arbetade med, eller informerade om, aborter. Detta även i länder där abort var lagligt. Även många organisationer som arbetade med hiv och preventivmedel tvingades lägga ner sin verksamhet i många utvecklingsländer.
I praktiken innebar det att miljontals kvinnor inte fick tillgång till information och service som de var i behov av och ett oräkneligt antal kvinnor fick sätta livet till som en följd av denna politik.
Obama valde att skrota munkavle-regeln på sin tredje dag som president och våra samarbetsorganisationer runt om i världen kunde återigen påbörja det livsviktiga arbetet med sexualupplysning, preventivmedelsrådgivning och abortvård. För oavsett om aborter är lagliga eller ej så sker de i samma utsträckning, skillnaden är bara att de blir illegala och osäkra.
Globalt sett dör 47 000 kvinnor årligen på grund av illegala aborter, de allra flesta är unga kvinnor med svag ekonomi som inte har råd att betala för en säkrare abort. En siffra som inte kommer att minska med minskat bistånd till abortvård.
Så oavsett hur mycket vi förvånas eller förfasas över Trumps framfart så är en sak säker – höstens presidentval kommer att få stora konsekvenser för kvinnors rätt att fatta beslut om sina kroppar.
Kristina Ljungros
Förbundsordförande RFSU
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.
PODD: Striden om aborträtten
Podcasten Aftonbladet Daily diskuterar Alabamas abortlagar och den globala striden om aborträtten.
Lyssna iTunes (iPhone) Acast Spotify