Hatet ökar – låt våra elever se Auschwitz
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-07-11 | Publicerad 2016-08-17
Debattören: När judhatet ökar blir Sveriges satsning mot antisemitism viktigare – skrota inte stödet
DEBATT. Situationen för Europas judar har förvärrats enormt det senaste året. Bara under 2015 inträffade ett stort antal attacker. Vi minns hur fyra judar mördades av islamistiska terrorister när de handlade mat i en kosherbutik i Paris i samband med Charlie Hebdo-attacken. Månaden därefter skändades 300 judiska gravar i Sarre-Union nära Strasbourg. I februari 2015 sköts Dan Uzan i en islamistisk attack när han vaktade synagogan i Köpenhamn.
I Polen ägnar sig den högerpopulistiska utbildningsministern Anna Zalewska åt grov historierevisionism när hon bortförklarar polackers deltagande i Förintelsen. Polens försvarsminister Antoni Macierewicz har försvarat den klassiska antisemitiska konspirationsteorin Sion vises protokoll.
EU:s byrå för grundläggande rättigheter genomför regelbundet studier om judars upplevelser av antisemitism i samtliga EU-länder.
I den senaste undersökningen från oktober 2015 uppgav 76 procent att de upplevt att antisemitismen ökat i respektive land de senaste fem åren. Anti-Defamation League (ADL) gör en årlig undersökning om antisemitism i världen och skapar ett index utifrån 11 negativa stereotyper/fördomar om judar.
Indexet motsvarar andel av befolkningen som svarat att minst 6 av 11 stereotyper ”sannolikt är sanna” exempelvis att ”judar har för mycket makt i affärsvärlden, judar bryr sig inte om andra människor än judar, judar tycker att de är bättre än andra människor eller att judar pratar för mycket om Förintelsen”. I Europa höll 29 procent av de tillfrågade (2014) med om dessa antisemitiska påståenden.
Sveriges tredje största stad Malmö har blivit världskänd på grund av antisemitism. I oktober 2015 genomfördes en pro-palestinsk demonstration där antisemitiska slagord utropades, rabbinen har attackerats flera gånger och synagogan drabbats av skadegörelse.
Antisemitismen i Europa skär både genom våldsbejakande och ideologisk höger-, vänster- och islamistisk extremism, men den finns också oförblommerat i enskilda europeiska regeringar, på barrikaderna och civilsamhället.
Mot denna bakgrund är det positivt att den rödgröna regeringen i somras tillsatte diplomaten Joachim Bergström som svenskt sändebud mot antisemitism. Men lika märkligt är att regeringen samtidigt verkar ha skrotat stödet till en av de viktigaste satsningarna mot antisemitism hos unga som har gjorts de senaste åren.
Jag är som f.d. demokratiminister (2010-14) stolt över att vi i Alliansregeringen beviljade Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) fem miljoner kronor för elevresor till Förintelsens minnesplatser i Polen. Tanken var att denna satsning skulle bli permanent. Jag hade som minister ambitionen att även utöka satsningen till att inkludera resor till exempelvis Gulag och minnesplatser för kommunismen/stalinismens folkmord.
408 elever och 81 lärare från 84 högstadieskolor har det senaste året utbildats på flera förberedande seminarier om demokrati, diktatur, nazism som ideologi och Nazitysklands brott mot olika grupper och sedan besökt Auschwitz, Krakows getto och andra minnesplatser kopplade till folkmordet.
Efter hemkomst har utbildningen fortsatt och elever har själva ordnat temadagar, bjudit in överlevande från Förintelsen, påverkat lokalpolitiker och unga som aldrig tidigare har engagerat sig har funnit en väg.
I en tid där vulgärpopulismen triumferar, främlingsfientligheten breder ut sig och antidemokratiska krafter växer sig starka är satsningar som denna viktiga. Svenska sändebud mot antisemitism i världen är viktiga, men det är lika viktigt att sopa rent på hemmaplan.
Skrota därför inte satsningen mot antisemitism!
Birgitta Ohlsson,
Utrikespolitisk talesperson, riksdagsledamot och f.d. demokratiminister (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.