Kvinnorna måste in i skolans läroböcker
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-04-20 | Publicerad 2015-04-19
Debattören: Det är hög tid för ett nytt läromedel i historia.
Läroböcker i historia har på senare tid varit omdebatterade. Vissa hävdar att det är bra som det är, andra menar att representationen av kvinnor i historieböcker är alldeles för dålig och behöver utökas. Många röster hörs i denna debatt, hittills har lärarrösterna varit få, låt mig därför försöka ge en bild av hur min situation ser ut. Jag är legitimerad lärare i svenska och historia.
Jag möter dagligen elever som kämpar med kunskapsinhämtning och ifrågasätter. Ifrågasättandet gäller till exempel de läromedel de har. Det är en otroligt rolig arbetsuppgift. Hela idén med svensk skola går ut på att bidra till att elever blir demokratiska medborgare och kunniga inom källkritik. Är jag som lärare nöjd med hur läroböcker i historia ser ut? Absolut inte.
Jag anser att vi behöver bättre representation i läromedel av kvinnor, män och alla andra. Jag önskar mig en lärobok i historia som inte behöver kompletteras med att jag gör bilagor till mina elever.
En utopi? Det må vara så, men borde vi inte ha kommit längre? Borde inte fler kvinnor finnas i läroböckerna för historia? Rimligtvis ja. Jag är medveten om att vi aldrig kommer att få ett absolut läromedel fritt från kritik. Det är heller inte lärobokens uppgift att bli absolut. Däremot bör det finnas en lärobok som försöker ge en nyanserad bild av världshistorien, som försöker vara jämställd, ifrågasätter eurocentrismen och ger en annan bild av den historia vi länge ansett vara korrekt.
Dagens Nyheters granskning av läromedel visar på en skev bild av representationen av kvinnor och män. Även om granskningen inte ger hela bilden bör vi ta den på allvar, förlagen bör ta tag i frågan om ett nytt läromedel.
Det finns de som hävdar att det är bra som det är, att 13 procent kvinnor i läromedlet är fullständigt och representerar hur världen sett ut. Detta är inte sant eftersom vi ser historieskrivningen som vi alltid sett den; ur en vit manlig europeisk norm. Bilden är inte fullständig eftersom den exkluderar stora delar av befolkningen. Att inte vara representerad ger konsekvenser. Elever ska lära sig att förstå och ifrågasätta världen, bli demokratiska medborgare som förstår sammanhangen. Läroboken i historia skulle kunna ge en mer nyanserad bild.
När DN i februari kom med sin läromedelsgranskning satte jag mig ner och sökte kvinnor i historien. Jag arbetar 45 timmar i veckan, men på min lediga tid ägnade jag mig åt detta. På tio dagar fann jag över 210 kvinnor som borde ha en plats i historieböckerna, men som inte finns med. Jag tog kontakt med förlag för att se vilket som kunde tänka sig att samarbeta med mig och skriva en ny lärobok i historia, hur många hittade jag? Noll.
Att stora delar av befolkningen inte finns representerad i läromedel får konsekvenser. Caroline Heldman berättade i sitt Tedtalk "The sexy lie" 20/1 -13 om hur objektifieringen av kvinnor i reklam påverkar hur kvinnor ser på sig själva. Konsekvensen enligt Heldman blir att kvinnor inte anser att de kan påverka världen och att deras röst inte spelar roll. Jag menar att det även gäller för läroböcker.
Att inte vara representerad innebär att du plockats bort av en anledning, du är oviktig. Representation är viktig, lika viktig som att ifrågasätta de sanningar vi sett som absoluta under lång tid. Det är dags att revidera läromedlet.
Svensk skola är i stort behov av en ny lärobok i historia. Lärare och elever efterfrågar detta. Frågan är bara, när kommer förlagen prioritera detta?
Hära Jessica Haltorp
Lärare i svenska och historia för gymnasiet
Fil.kand i historia och Fil.mag i pedagogiskt arbete