Man har minst fem år på sig att klara proven
Replik om kunskapsprov för utländsk vårdpersonal som vill jobba i Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-03-08
REPLIK. Vi vill kort bemöta uppgifter i artikeln ”Vi vill jobba i vården men får inte chansen”. I artikeln framförs att det skulle vara brist på skrivplatser till kunskapsprovet för läkare samt att det skulle finnas en ettårig tidsgräns för att genomföra kunskapsproven för hälso- och sjukvårdspersonal. Detta stämmer inte.
Både det teoretiska och det praktiska delprovet av kunskapsprovet för läkare erbjuds fyra gånger per år. Alla som var behöriga erbjöds plats vid de prov som genomfördes i februari.
Perioden 180701–190630 är ett ”friår” då antalet försök inte räknas. Därefter gäller maximalt tre försök på respektive delprov. Det teoretiska delprovet ska vara slutfört innan det praktiska delprovet får påbörjas och hela processen ska vara slutförd inom fem år från det första försöket.
Det innebär att man har minst fem år på sig att klara proven.
Utifrån skrivningarna i patientsäkerhetsförordningen och högskoleförordningen framgår att det ställs samma krav på dem som väljer Socialstyrelsens väg till legitimation genom kunskapsprovet som på dem som har en svensk läkarutbildning.
För att kraven för läkarlegitimation ska vara uppfyllda krävs läsförståelse av medicinska texter, kunskap om den svenska terminologin och förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på ett begripligt och korrekt sätt i kontakten med patienter, annan personal och andra myndigheter.
Om detta inte är uppfyllt visar det på ett behov av en kompletterande utbildning, till exempel på någon av utbildningarna för läkare med examen utanför EU/EES-området som ges på fem universitetsorter.
Varje lärosäte erbjuder ca 20 studentplatser per år. Motsvarande utbildningar finns för flera andra hälso- och sjukvårdsyrken.
Det finns således två vägar för att få svensk läkarlegitimation, den ena vägen via kunskapsprovet och den andra via den kompletterande utbildningen. Båda vägarna ställer krav motsvarande de som ställs på studenter som studerat i Sverige och fått legitimation via allmäntjänstgöring, AT.
Magnus Hultin, programdirektör för läkarutbildningen, Umeå universitet. Ansvarig för kunskapsprovet för läkare
Nils Danielsen, referensgruppen för kunskapsprovet för läkare. Arbetsgruppen för kompletterande utbildning, Lunds universitet
Zara Warglo, avdelningschef, Socialstyrelsen
Åsa Wennberg, enhetschef, Socialstyrelsen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Artikeln är en replik. Läs hela debatten här:
Så här skriver du en debattartikel