Polisen friades – nu måste lagen göras om
Debattören: Det är dags att lagstifta mot hets till självmord
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-03-20
DEBATT. En polis instruerar detaljerat en ung självmordsbenägen kvinna hur hon kan ta sitt liv. Polisens instruktioner känns enkla och genomförbara. Kvinnans dödsångest släpper och hon står i begrepp att genomföra handlingen. Men då ringer en väninna. De samtalar en timme och väninnan får henne på andra tankar.
Dagen efter när kvinnan slås av vad som hade kunnat hända kontaktar hon flera personer och hon uppmanas att anmäla det som hänt. Det gör hon men eftersom det inte är olagligt att ta sitt liv får händelsen ingen påföljd. Polisen går fri.
När en ung man direktsände sitt självmord på Flashback år 2010 var det flera som hejade på. Mannen tog sitt liv men inget straff utdömdes till dem som peppat honom. Att hetsa och instruera någon till att ta sitt liv är lagligt i Sverige.
På nätet finns bland annat en svensk webbsida som listar mängder av metoder för att ta sitt liv. I min bok ”När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra”, intervjuar jag en mor som berättade att hon, efter att hennes son tagit sitt liv, gick in i sökhistoriken i sonens dator. Där hittade hon webbsidan som tydligt gått igenom fördelarna med den relativt ovanliga metod hennes son använt sig av. Upphovsmakaren till webbsidan riskerar ingen påföljd.
De flesta som tar sitt liv lider av depression eller annan psykisk ohälsa. Hos deprimerade minskar problemlösningsförmågan. Döden i form av självmord kan te sig som en utväg bort från mörkret. De allra flesta som tar sitt liv söker efter beskrivningar om att andra har gjort det. När identifikation uppstår: Kan hen kan jag, då är det allvarligt.
Ambivalensen som finns hos suicidbenägna är stor; man vill leva men vet inte hur. Att då få knuffen, antingen till att söka hjälp eller att prova en metod, kan vara avgörande för om personen ska kunna ta sig vidare eller om hen ska ta sitt liv.
Att det fortfarande är lagligt i Sverige att hetsa eller instruera någon till att ta sitt liv går stick i stäv med den nollvision för självmord som riksdagen antog år 2008. Men precis som med det mesta som har att göra med självmord är det tyst. Ytterst lite pengar satsas på att förebygga psykologiska olycksfall/självmord trots att cirka fyra per dag, eller ungefär 1500 varje år, tar sitt liv.
Att ungefär en tonåring i veckan tar sitt liv föranleder inte heller händelseanalyser om hur självmordet kunde inträffa och vad som måste göras så att det inte händer igen. Vi lär oss alltså inte av dödsfallen. Och i flera fall kopieras handlingen av andra i personens närhet.
Nyligen hörde jag en riksdagsledamot som berättade om regeringens miljardsatsningar på att förbygga psykisk ohälsa. Men trots att självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa nämndes inte ordet självmord. Varför kunde hon inte svara på.
I flera länder är det olagligt att hetsa eller uppmana någon till att ta sitt liv. I Storbritanniens Suicide act 1961 står att det är olagligt att uppmuntra någon till att ta sitt liv. En person som döms riskerar fängelse på upp till 14 år. Att i Portugal hetsa eller assistera någon till att ta sitt liv kan leda till fängelse i upp till tre år. I Australien är det likaså olagligt. Gör man det riskerar personen upp till fem års fängelse och böter på 750 000 kr.
Självmord är ett alldeles för stort samhällsproblem för att förbises med tystnad. I stället förtjänar det egen uppmärksamhet, egen budget och en mängd satsningar där erfarenhet visar att vi kan rädda liv.
Att förbjuda hets till självmord är ett av många viktigt steg så att vi kan komma närmare riksdagens nollvision. Därför behöver justitieminister Morgan Johansson skyndsamt se över möjligheten att förbjuda hets mot självmord och inspireras av länder som kommit längre än Sverige.
Alfred Skogberg, generalsekreterare Suicide Zero
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel