”Kvotflyktingarna måste prioriteras”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-21

Krav på migrationsministern från Allians-kollegorna

I dag träffas EU:s migrationsministrar för att för första gången diskutera ett förslag till ett gemensamt vidarebosättningsprogram.

Om det blir verklighet innebär det en väsentlig ambitionshöjning på flyktingområdet och en livsavgörande möjlighet för tusentals av världens mest utsatta skyddsbehövande.

Genom ordförandeskapet kommer Sverige att spela en central roll i processen. Regeringen har länge arbetat för ett gemensamt vidarebosättningssystem inom EU, men med många andra frågor på EU:s agenda ser vi en risk att saken hamnar i skymundan.

Som talespersoner för Alliansen i migrationsfrågor anser vi därför att Tobias Billström måste prioritera vidarebosättning under hela ordförandeskapet.

När vi talar om flyktingar tänker vi i allmänhet på dem som flyr sina länder för att söka skydd vid våra gränser. Majoriteten når dock aldrig så långt eftersom de saknar både resurser och möjligheter. Omkring

80 procent av alla flyktingar befinner sig i dag i ett utvecklingsland och oftast är det just de som är i störst behov av hjälp. De flesta av dem lyckas aldrig lämna de flyktingläger där de blir fast i många år under levnadsvillkor som är under all kritik.

För att bryta den situationen är vidarebosättning nyckeln.

Vidarebosättning sker vanligen genom att FN:s flyktingkommissarie, UNHCR, bereder plats för de mest skyddsbehövande i nya länder. De som får hjälpen kallas kvotflyktingar.

Tyvärr tar bara tio av EU:s 27 medlemsstater emot kvotflyktingar på årlig basis idag. Av de närmare 65 000 som flyttade genom UNHCR:s försorg år 2008 kom drygt 4 000 till EU. Närmare hälften togs emot i Sverige.

Det duger inte.

Enligt UNHCR är behovet av nya platser skriande och det är hög tid att fler medlemsländer tar sitt ansvar. Om varje medlemsstat tog emot lika många kvotflyktingar per person som Sverige gör idag skulle omkring 100 000 kunna få skydd inom EU.

Med det aktuella förslaget är tanken att varje EU-land åtar sig att ta emot ett visst antal personer per år. Även om åtagandet är frivilligt kommer ett samarbete på sikt att öka mottagandekapaciteten.

På så sätt skulle EU kunna göra en stor skillnad, inte minst för de fattiga och konfliktdrabbade länder som i dag härbärgerar långt fler skyddsbehövande än de har kapacitet för. Dessutom minskar det behovet att företa långa och ofta farliga resor på egen hand eller med hjälp av människosmugglare.

Ett samarbete i vidarebosättning har också andra fördelar som en högre genomslagkraft och effektivitet i EU:s humanitära insatser.

Vidarbosättningsprogrammet är en del av det samarbete kring flykting- och migrationsfrågor som EU haft sedan 1999. Särskilt från vänstern har man försökt att svartmåla samarbetet som ett sätt att begränsa mottagandet av människor i nöd.

Vi anser tvärtom, att det precis som exemplet med vidarebosättning visar, innebär en möjlighet för fler människor att få skydd. Dessutom gynnar det en mer solidarisk ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna.

I få frågor ser vi så tydligt hur viktigt det svenska ordförandeskapet i EU är som i migrationsfrågorna där det redan blivit en helt annan ton i diskussionerna på ministerråden under Tobias Billströms ledning. Det är klara steg mot öppenhet, generositet och rättssäkerhet.

Kan Sverige under hösten landa denna fråga innebär det flera stora steg framåt för de flyktingar som är allra mest utsatta i världen samtidigt som det är ett stort steg framåt för EU. Vi anser att frågan har högsta prioritet och hoppas att migrationsminister Tobias Billström lyckas föra förhandlingarna framåt under dagens viktiga ministerrådsmöte.

Mikael Cederbratt
Fredrick Federley
Ulf Nilsson
Lars Gustafsson