Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Är ni värda respekt av personalen i välfärden?

Baudin: Det är frågan myndigheter och arbetsgivare måste ställa sig efter coronakrisen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-06-06

Myndigheter, beslutsfattare och arbetsgivare borde jobba stenhårt för att välfärdsarbetarna ska vara trygga med att Sverige aldrig skulle välja en strategi som bygger på att de tar extrema, individuella risker för att det ska fungera, skriver Tobias Baudin, Kommunal.

DEBATT. Den 16 mars på Folkhälsomyndighetens presskonferens konstaterades det att Sverige hade en allmän smittspridning. Kort därefter bytte Folkhälsomyndigheten strategi. Från att stoppa spridningen genom smittspårning till att begränsa den. Sverige valde att inte stänga ned för att uppnå detta – i stället ska vi tillsammans ta ansvar och agera på ett sätt som bromsar smittans framfart.

Den helt avgörande grunden för detta är en stark tillit från myndigheter och beslutsfattare till medborgarna, och en stark tillit till myndigheter och beslutsfattare från medborgarna. Ömsesidig tillit är dyrbart, och något man förtjänar. Och brister det är ofta resan tillbaka lång.

Jag tycker att det tillitsburna samhället är värt att försvara. Det är en fantastisk styrka för alla oss som lever och bor i Sverige.

Nu är inte tid att peka finger – men nu finns det tid att, och behov av, att tänka efter. Det finns oerhört mycket vi behöver lära oss av hur coronaviruset drabbat Sverige. Och krisen är inte slut än. Det finns sådant som behöver förändras. Inte minst för att värna tilliten mellan medborgarna och makten.

Kommunal är vi inte experter på virus, pandemier eller hur de bäst bekämpas. Däremot är vi experter på arbetsmiljö. Och medlemmarna i Kommunal är experter, och gör jobbet varje dag, i den på så många sätt fantastiska äldreomsorgen.

Det första jag vill lyfta är myndigheternas agerande när det gäller personlig skyddsutrustning, jag kallar det munskyddshärvan.

Efter kontakt med arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ändrade Arbetsmiljöverket formuleringarna kring behovet av skyddsutrustning för personalen från att munskydd generellt ska användas i allt sjukvårds-, och omsorgsarbete till att det ska bedömas från fall till fall genom lokala riskbedömningar. Förändringarna presenterades gemensamt med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten och välkomnades av SKR.

Kommunals kontakter med Arbetsmiljöverket efter detta har inte gett oss någon klarhet i på vilka grunder förändringen genomfördes. Varför behövs lokala riskbedömningar – viruset agerar väl inte olika? Varför inte ta det säkra före det osäkra – också i den kvinnodominerade omsorgsbranschen äldreomsorg?

Varför inte säkra att också välfärdsarbetarna i hemtjänsten får tillgång till munskydd och minska så väl oron för att smitta äldre som att själv bli smittad? Om det handlar om arbetsgivarnas brist på skyddsutrustning – varför inte vara ärlig och transparent? Det skulle resultera i större respekt och större tillit från medlemmarna i Kommunal.

Utan att förringa den kunskap som Arbetsmiljöverket och SKR besitter, är jag trygg när jag säger att när det gäller hur vård- och omsorgsarbete fungerar i praktiken inom till exempel hemtjänsten är det medlemmarna i Kommunal och deras valda skyddsombud som är experterna. Och jag blir gärna motsagd.

Värt att nämna i sammanhanget är också att Kommunals kontakter med våra kollegor i de nordiska fackföreningarna visar att det enbart är Sverige som saknar nationella riktlinjer för användandet av smittskyddsutrustning i äldreomsorgen.

Och det är inte över än. När vi lät Novus fråga de som jobbar inom hemtjänst och särskilda boenden om läget kring skyddsutrustning i slutet av maj (20-26 maj), kände fortfarande 51 procent stor oro över tillgången till personlig skyddsutrustning. Och 16 procent hade nyligen arbetat utan korrekt skyddsutrustning. Flera månader in i krisen!

Medlemmarna i Kommunal har länge, väldigt länge, konstaterat att äldreomsorgen varit nedprioriterad, underfinansierad och underbemannad. Av alla.

Såväl arbetsgivarna som Myndighetssverige och ansvariga politiker har bortsett från hur komplext arbetet i äldreomsorgen är, hur sköra och sjuka brukarna ofta är, hur mycket sjukvård som bedrivs på särskilda boenden och inom hemtjänsten.

Man har inte varit särskilt intresserad av vilka konsekvenser det får för verksamheten när arbetsvillkor och arbetsmiljö för undersköterskor sätts på undantag.

Och det är en fråga som nu måste besvaras när kommissioner och utredningarna börjar. Hur ser framtiden för vår viktiga och ofta välfungerande äldreomsorg ut? Och villkoren för de proffs som jobbar där?

Det offentliga Sverige borde nu anstränga sig till det yttersta för att förtjäna Sveriges välfärdsarbetares tillit – de som i snart ett halvår befunnit sig i den yttersta frontlinjen i kampen mot coronaviruset. De som vet precis hur enskilda individer har drabbats – för de har hållit deras händer. Som vet att även om siffrorna går ned – är detta långt ifrån över.  

Myndigheter, beslutsfattare och arbetsgivare borde jobba stenhårt för att välfärdsarbetarna ska vara sig trygga med att Sverige aldrig skulle välja en strategi som bygger på att de tar extrema, individuella risker för att det ska fungera. Eller acceptera en välfärd som bygger på att personalen jobbar slut på sig själva.

Så – hur förtjänar ni deras tillit? I dag och i framtiden.


Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs mer i ämnet här

Så här skriver du en debattartikelSå här skriver du en debattartikel