Samhället har glömt bort nyanlända flyktingkvinnor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-17
Nyamko Sabuni (FP): Individuell ersättning stärker kvinnorna
Det finns många framgångsrika utlandsfödda kvinnor i Sverige. Inom politiken, universitetsvärlden och näringslivet. Men det finns också allvarliga brister som gör att utrikes födda kvinnors potential inte tas till vara. I dag onsdag debatterar riksdagen mottagandet av nyanlända och jag kommer att lyfta en bortglömd grupp i samhällsdebatten.
Det handlar om de kvinnor som kommer till Sverige som nyanlända flyktingar. Deras arbetslöshet väcker inga rubriker. Det står inga kvoteringsivrare på barrikaderna och kräver reformer. Men kampen för de nyanlända kvinnornas rättigheter och möjligheter är också en viktig jämställdhetsfråga.
Statistiken är förbluffande. En mindre grupp nyanlända tar inte del av introduktionsinsatserna som erbjuds – av dem är nära tre fjärdedelar kvinnor, enligt en undersökning. När kvinnor deltar är det oftare i mindre kvalificerade insatser. Den ersättning som nyanlända får utgår ofta från den samlade ekonomiska situationen i hushållet. Det leder till att kvinnor, vars män börjar arbeta, inte får ersättning utifrån den egna ansträngningen utan blir beroende av sin partner.
Kvinnor med invandrarbakgrund riskerar dubbel diskriminering på arbetsmarknaden, dels på grund av sitt kön men också på grund av sin etnicitet. Tiden från uppehållstillstånd till arbete är i genomsnitt sju år för en nyanländ invandrare. För kvinnor handlar det om nio år, jämfört med fem år för män. Den skillnaden innebär att kvinnor förlorar möjligheten till ekonomisk självständighet.
Det som händer första året i Sverige är avgörande för integrationen på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt de kommande tio åren. Brist på tidiga och rätt utformade insatser gör att många nyanlända kvinnor i ett tidigt skede hamnar i socialbidragsberoende utan aktiva insatser för att komma i arbete. Denna situation är oacceptabel.
Regeringens reform av nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället debatteras i riksdagen i dag. Tre centrala delar tar sikte på att bryta nyanlända kvinnors utanförskap.
Individuell ersättning för jämställdhet: Vi inför en individuell etableringsersättning som kräver deltagande i etableringsinsatser och som inte är beroende av hushållets samlade inkomster. Detta ger kvinnor möjligheter till egen inkomst och skapar drivkrafter för båda makarna att delta.
Samhällsinformation för bättre jämställdhet: Samhällsorientering blir en obligatorisk del av introduktionen. Att tidigt ta del av information om rättigheter och skyldigheter, samhällets värdegrund och koder är viktigt, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Ingen nyanländ kvinna ska behöva vara hänvisad till enbart sin partner för samhällsinformation.
En lots som länk till samhället: Det är ofta männen som kommer till Sverige först vilket leder till att kvinnorna ofta blir hänvisade till sina män som enda länken till samhället. Möjligheten att välja en etableringslots ger också kvinnor tillgång till ett eget nätverk.
Vi måste göra rätt från början. En av orsakerna till att introduktionen inte varit effektiv är att den i allt väsentligt präglats av ett omhändertagandeperspektiv. Regeringen ändrar på detta genom att flytta ansvaret för mottagande från socialkontoret till arbetsförmedlingen. Insatser och aktiviteter ska också utgå från individens behov och förutsättningar. Bakom oss lämnar vi ett ersättningssystem som innebär bidrag till hushållet och inför en individuell ersättning som kräver aktivt deltagande från såväl män som kvinnor. Vi behöver fler kvinnor och män som är med och bygger upp framtidens företag och välfärd.
Nyamko Sabuni
Integrations- och jämställdhetsminister (FP)