Diastas – så vet du att du drabbats av delade magmuskler
Rektusdiastas: Symtom och behandling
Publicerad 2021-06-18
Diastas, eller delade magmuskler, kan vara ett problem för vissa efter förlossningen. Hur vet man att man drabbats? Varför drabbas man? Går det att träna bort diastas och hur funkar det med operation? Det svarar experterna på.
Ulf Gunnarsson, professor och överläkare i kirurgi på Norrlands universitetssjukhus, är expert på diastas. Här nedan förklarar han symtom för diastas, hur vanligt det är och hur behandling ser ut.
Vad är diastas?
Diastas, eller rektusdiastas, innebär att man har ett ökat mellanrum mellan de raka magmusklerna. Det vill säga att man har delade magmuskler. Mellanrummet ska vara minst tre centimeter för att det ska klassas som diastas, enligt Ulf Gunnarsson.
Både män och kvinnor kan drabbas. Hos kvinnor sker magmuskeldelningen ofta i samband med graviditeten när magen växer. Hur stort avståndet blir är individuellt.
Symtom för diastas – så vet du att du drabbats
- ”Baguette” som buktar ut
Det vanligaste symtomet som kan ge mycket besvär är att man ser en buktning på magen. Den kan du se när du reser dig upp från liggande. Det ser ut som en baguette som buktar ut.
– Det du ser är bindväven mellan magmusklerna som tränger ut. Det är dock ofarligt, säger Ulf Gunnarsson.
- Musklerna påverkas
För vissa kan musklerna som behövs för att bära upp kroppen och röra på sig, påverkas. Exempelvis kan man inte ta i när man ska lyfta något. Det är dock långt ifrån alla som har det problemet.
- Psykiska symtom
Det är vanligt att man kan må psykiskt dåligt över sin diastas, både på grund av eventuella problem det orsakar men också magens utseende. Ulf Gunnarsson har opererat enstaka patienter med just psykiska problem.
– Det är dock viktigt att komma ihåg att när man opererar en patient som har besvär så innebär det inte alltid att utseendet av magen blir perfekt.
Kan man mäta sin diastas själv?
Det går att mäta mellanrummet mellan magmusklerna själv men det är inte helt enkelt, enligt Ulf Gunnarsson. Det är bäst att gå till någon som gör det åt en. I praktiken så ska man ligga på rygg med böjda ben och med fötterna i golvet. Sedan ska man lyfta huvudet och en del av skulderpartiet från golvet och titta mot sina knän. Med hjälp av fingrar, eller ett måttband, ska man sedan mäta mitt emellan naveln till bröstbenet där kvinnan brukar vara som vidast.
Vad är det som orsakar rektusdiastas?
– Det finns inget bevis men vi tror att det är hormoner som frisätts som gör att bindvävsomsättningen förändras. Vilket vi tror är meningen då det gör rum för livmodern, säger Ulf Gunnarsson.
– Nästan alla kvinnor har en diastas medan de är gravida och direkt efter graviditeten. Det brukar återställas inom ett år efter förlossningen.
Hur vanligt är diastas?
– Det vet vi inte. Det har inte funnits en diagnoskod för diastas tidigare och man har inte heller fört någon statistik. Det har att göra med att man förr inte varit lika medveten om diastas och att det inte funnits någon egentlig vetenskap förrän de sista åren. Men som sagt tidigare så drabbas i princip alla gravida av diastas under sin graviditet, säger Ulf Gunnarsson.
Vad medför diastas för problem?
– Det största problemet är att man får besvär med ryggen och muskulaturen i samband med arbete och när man är uppe och rör sig. Sen finns det de som söker hjälp för att det ser konstigt ut, men de flesta av dem har inga symtom. Ett större mellanrum mellan magmusklerna ger inte alltid fler symtom, även om man kan tro det.
Kan man minska risken för att drabbas av delade magmuskler?
Det finns inga direkta medel för hur man kan motverka diastas, vad man vet i dag. Ulf Gunnarsson tror att det är bra att försöka träna när du återhämtat dig efter din förlossning, då det kan minska risken att muskeldelningen inte går tillbaka.
Behandling vid diastas
Alla som har bekymmer med diastas behöver träna sina muskler. Det gäller både de som har estetiska problem och de som har problem med försvagade muskler och rygg. Om träningen inte ger effekt kan det bli aktuellt med operation.
– Vid operation syr man i första hand ihop musklerna och muskelhinnorna, från bröstbenet till blygdbenet.
Vid fysiska problem är det landstinget som står för kostanden, dock gäller det inte i alla landsting. Vid estetiska problem får man stå för kostanden själv. Då ska man vända sig till en välrenommerad plastikkirurg, enligt Ulf Gunnarsson.
Träning vid diastas – så bra funkar det
Peter Emanuelsson är överläkare i plastikkirurgi vid Akademikliniken och Karolinska sjukhuset. Han har doktorerat i olika behandlingsmetoder för rektusmuskeldiastas, och har gjort en studie på ämnet 2014.
I studien, som man har följt upp i fem år ingick tre grupper patienter som lottades in till tre olika behandlingsalternativ. Två av grupperna fick opereras med två olika operationsmetoder Patienterna i den sistnämnda gruppen blev erbjudna kirurgisk åtgärd om de var missnöjda med resultatet, efter att studien var avslutad.
– Många av dem i träningsgruppen blev så pass starka i sin bukvägg att de inte till en början behövde operation.
Men för många är svårt att hålla ut och fortsätta träna. De flesta i träningsgruppen minskade sin träning efter ett tag och därmed minskade även bukväggsmuskelstyrkan. Nästan alla i den gruppen opererade sig till slut. Träningen ger alltså inte ett permanent resultat.
– Det man kan säga är att man inte kan träna bort diastas. Men man kan förstärka bukväggsmuskelaturen genom regelbunden träning av magen, och även bålstabiliteten genom att också träna ryggens muskler. Träning gör att muskelfibrerna tillväxer och det minskar mellanrummet (diastasen) mellan de raka magmusklerna. Det gör att man får ökat stöd som hjälper till att hålla ihop magen bättre. Men så fort man återgår till sitt vanliga tillstånd, med mindre träning, så minskar de raka musklerna i volym som i sin tur gör att magmusklerna glider isär igen, säger Peter Emanuelsson.
– Så ska man hårdra det hela så är det operation som krävs för att få ett hållbart resultat.
Träningsövningar för att stärka magen vid diastas
Nedan finns träningsövningarna som deltagarna fick utföra i studien. Gör övningarna i en halvtimme, tre gånger i veckan – förslagsvis varannan dag.
Läs mer om diastas
Här kan du läsa om diastasupproret och här kan du läsa om Caroline som inte får behandling för sin diastas trots besvär.
Texten är faktagranskad av Ulf Gunnarsson, professor och överläkare i kirurgi på Norrlands universitetssjukhus.