Historien om Happy meal
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-06-27
Reportage om Snabbmatslandet .
Det började i ett begagnat korvstånd och slutade med ett mäktigt och världsomspännande matimperium. Reportern Eric Schlosser berättar i Snabbmatslandet – ett mål för McWorld om en bra affärsidé som utvecklats in absurdum.
Ursprungstanken var att servera bra och billig mat på enkla drive-inrestauranger. Bröderna McDonald och andra pionjärer rörde själva ihop och kryddade köttfärssmeten, gjorde egna såser, pommes frites och även andra maträtter. Hamburgarna blev berömda och alltmer efterfrågade. 1948 hårdbantade bröderna menyn, kastade ut snabbkockar, servitriser, tallrikar, bestick, glas och slog in käket i papper i stället.
Alltså hamburgarna och pommes fritesen.
Och det var första steget i en rationaliseringsprocess som fortsatte med extrem arbetsfördelning och standardisering. Förenklade arbetsmoment öppnade för anställandet av skolungdom och skitlöner.
Schlosser är oerhört noggrann – reportaget är på närmare 500 sidor – och man drunknar nästan i detaljer. Han besöker slakterier, köttindustrier och andra leverantörer som McDonalds i praktiken styr över genom sin storlek. Restaurangindustrin är USA:s största privata arbetsgivare. Den pressar ner redan låga löner, bekämpar framgångsrikt fackföreningar och lagförslag om livsmedelskontroll, arbetarskydd och acceptabel arbetsmiljö.
Genom betydande bidrag till republikanerna har McDonalds försäkrat sig om att majoriteten i kongressen går emot allt som missgynnar företagskoncernen.
Därför leder inte debatterna om McDonalds massiva tv-reklam för småbarn eller dess tendentiöst utformade läroböcker som skänks till landets skolor nånstans. Inte heller leder larmrapporter om ungdomsfetma och ökade hälsoproblem hos tonåringar nånstans.
Över alltihopa vilar McDonalds breda hamburgerbak.
I ett särskilt lysande kapitel besöker författaren ett av McDonalds laboratorier där smaker och dofter framställs. Han luktar på pappersremsor och känner doften av stekta hamburgare och friterad potatis. Men det är bara kemi. Han räknar upp de kemiska ingredienserna i en bananmilkshake, det är en mindre katalog. Man undrar vart bananen tog vägen.
Schlossers reportage förtjänar att bli klassiskt.
reportage
Nils Granberg