Uttrycken talar om vilka vi är

Jonas Hassen Khemiri har skrivit den första romanen på bruten svenska

helskärm

En av årets mest intressanta debutanter heter Jonas Hassen Khemiri.

Med romanen ”Ett öga rött” skapar han en helt ny litterär genre.

Men författaren själv vill helst slippa rampljuset.

”Ett öga rött” är den första romanen som är helt skriven på bruten svenska.

”Idag vi skulle ha fri läsning och jag hade ingen bok så därför Björkman sa jag fick välja ur hans hylla. Först jag tänkte protestera när jag såg det fanns ingen arabisk författare men sen jag såg dom med bok fick sticka från lektionen så därför jag bara tog den som Björkman höll fram.”

– Hur vi uttrycker oss har stor betydelse för vilka vi är. Eller vill vara. Därför är det viktigt för mig att ge huvudpersonen ett språk som speglar hans förtvivlade jakt efter sig själv, säger Jonas Hassen Khemiri.

Han är född i Sverige av sin svenska mamma, hans pappa kommer från Tunisien. Uppväxten mellan två kulturer har gjort att han inte känner sig hemma någonstans.

Söker identitet

Likheten med romanens huvudperson är därför slående. ”Ett öga rött” skildrar tonårskillen Halims försök att hitta sin identitet.

När läsaren träffar honom har hans mor gått bort och tillsammans med fadern har han flyttat från den välkända förorten till Stockholms innerstad.

Ensam och utan nära relationer i Svenne-Sverige klamrar han sig fast vid sin arabiska bakgrund som vid en livboj.

– Halim är född i Sverige och har aldrig satt sin fot i Nordafrika. Trots det är han övertygad om den arabiska kulturens storhet. Den måste vara överlägsen, annars skulle han tvingas se sin egen litenhet, säger Jonas Hassen Khemiri.

”?jag svor jag kommer för alltid stå tvärtemot svennefieringen. Aldrig jag kommer äta sur strömming med sillnubbe på Skansen eller dansa smågrodor i träskor runt töntigaste midsommarstång.”

I dag är han 24 år och vill helst inte tala om sig själv eller sin familj. ”Mamma är sjukgymnast och qigonginstruktör. Pappa är utbildad lärare” går det att pressa ur honom.

Frågorna är således fler än svaren, vilket inte är alldeles vanligt när debuterande författare låter sig intervjuas av pressen.

Trivs i Paris

– När jag promenerade hit funderade jag egentligen på vad vi skulle prata om. Jag menar, boken måste kunna stå för sig själv och jag som person är ju inte ett dugg intressant i sammanhanget, säger han.

Lite får vi dock veta. Rotlösheten har fått honom att resa mycket. Nu pluggar han internationell ekonomi på universitet i Paris, delar lägenhet med två andra och har för första gången hittat en plats som känns som ”hemma”.

– Det är som om jag går i takt med resten av Paris. Som om staden vill att jag ska må bra, säger han.

Trots det återvänder han nu till Sverige.

– Jag tror att jag behöver vara här och försvara Halim lite.

Kanske ska han också vara en månad i Tunisien för att bättra på sin arabiska.

– Tunisiska staten har bra kurser för utlandstunisier som vill studera, säger han.

Lite som skiljer

Då kommer han också att besöka sina släktingar i bergsbyn Jendouba nära den algeriska gränsen. Senast han var där upptäckte han hur lite som skiljer Jendouba i Tunisien från Stockholm i Sverige. Eller – omvänt – hur mycket som förenar:

– Min mormor och min farmor är otroligt lika varandra. Båda är starka kvinnor med stort inflytande över sina familjer. Båda har en stark religiös tro, utpräglad moral och genuin godhet, säger han.

Nu återstår att se vad som kommer i förlängningen av denna nya litterära stil. Hur många berättelser finns det gömda bland dem som inte vågat skriva av rädsla för kravet på perfekt svenska?

Om Jonas Hassen Khemiri har brutit igenom en vall – vad finns i så fall i flodvågen som kanske väller in bakom honom?

Fakta: Jonas Hassen Khemiri

3 svar från Jonas Hassen Khemiri

Olle Castelius