Galen i vego
Pia Bergström berörs av Han Kangs ”Vegetarianen”
Publicerad 2017-01-18
En ung sydkoreansk kvinna blir plötsligt vegetarian. En natt kastar hon allt kött ur kylen och frysen, även äggen och mjölkprodukterna.
Maken blir mycket irriterad. Yeong-hye som varit så försagd och följsam och underdånigt passat upp honom är nu orubblig. Hon gör sig otillgänglig även sexuellt, verkar inte sova, blir glåmig och mager.
Även hennes föräldrar och syskon är chockade och oförstående. De skäms inför dotterns make för hennes beteende. Under en familjesammankomst med mycket mat på bordet slår den rasande gamla pappan henne i ansiktet och försöker med våld tvinga in en fläskbit i hennes mun. Med en fruktkniv skär hon då upp sin ena arm och körs avsvimmad och blödande till ett sjukhus.
Författaren, Han Kang, som fick det internationella Man Bookerpriset 2016 för Vegetarianen, låter oss följa Yeong-hyes ”förvandling” ur olika familjemedlemmars perspektiv; genom den hårdhudade och föraktande makens ögon, genom storasyster In-hyes ömsinta och förtvivlade och genom svågerns ”konstnärliga” blick. Han blir som besatt av den efter självmordsförsöket bleka, drömmande ”vegetativa” Yeong-hye och projicerar all sin längtan på hennes kropp som han i hemlighet målar full av färgsprakande blommor och videofilmar i erotiska positioner.
Yeong-hyes egna tankar återges bara i korta fragment. ”Varför förändras jag så här? Varför blir jag kantigare, vassare – vems ögon kommer jag att trycka ut?”
Vad sker egentligen med Yeong-hye? Det är en öppen fråga genom hela den märkligt suggestiva och upprörande romanen. Är hon en katalysator för att man ska få syn på den kvinnoförtryckande och trångsynta ”normaliteten” i ett samhälle som Sydkorea? (Där kvinnorna tycks ha det som här på femtiotalet.) Är Yeong-hyes självsvält en protest mot patriarkatet? Och är hennes galenskap i antipsykiatrins och Laings mening en sund reaktion på ett sjukt samhälle?
Eller gestaltar Han Kang med poetisk frihet och känslighet vad som händer i och omkring en människa som utvecklar anorexi och schizofreni? Betyder hennes lugn och beslutsamhet att hon avsagt sig den här gemensamma verkligheten för en annan, som bara finns i henne.
Alla tolkningar är möjliga i Han Kangs imponerande konkreta och sinnliga gestaltning av ett inre skeende vi bara kan se utsidan av.
Yeong-hye vill inte vara blomma, inte finnas till för en mans behov. Hon vill vara ett träd djupt inne i den mörka skog som omger vårdhemmet där man sprutar i henne näringsvälling med våld.
Som läsare fylls jag av motstridiga känslor, inför Yeong-hyes fruktansvärda öde, att bli fången för resten av livet i sin egen skrämmande och plågsamma skenvärld. Inför sjukvårdens svala oförmåga och de närståendes svek, dumhet och okunskap. Systern som envist kommer med hemlagade vegetariska godsaker är till sist den enda som uthärdar Yeong-hyes livsvägran.
Men trots att jag påverkas starkt av romanens drama och Han Kangs vackra empatiska handlag förblir mitt nyktra jag tvivlande till hennes tendens, att Yeong-hyes galenskap är ett svar eller uppror mot samhällets normer. Psykisk sjukdom finns överallt. Lidandet, skammen och oförståelsen likaså.