En kvick legendar
Carsten Palmær om Birgitta Ulfsson, teatern och livet
Publicerad 2017-04-01
”Jag kan inte leva om jag inte får gå in på det tragikomiska. Man fläskar ju inte på med det, men man kan sätta en bock i kanten på den stora sorgen.”
Säger Birgitta Ulfsson, finländsk skådespelerska.
Teater handlar om människors liv och om förhållandet människor emellan. Goda skådespelare har alltså av naturliga skäl en djup insikt i dessa ämnen, men kan ofta bara visa den på scenen. Sällan kan de göra någonting av sin kunskap i sina privata liv och sällan formulera den i ord.
Det problemet har inte Birgitta Ulfsson. I Stig Hanséns intervjubok Med och mot min vilja framträder en livlig och öppenhjärtig människa, slängd i käften, helt befriad från självömkan och bitterhet: ”Sentimentalitet fördunklar och förminskar”.
Ulfsson är född 1928 och fyller alltså 89 år i sommar. Arbetar gör hon för fullt och några memoarer vill hon inte skriva, men Stig Hanséns utmärkta lilla bok tar väl vara på hennes skådespelarvisdom och hennes formuleringskonst.
Officersdottern Birgitta Ulfsson fick en lycklig uppväxt under andra världskriget:
”Alla beslutsfattare var vid fronten. Det var underbart.”
Sedan kom pappor och lärare hem från kriget, så pass trötta och resignerade att de lät ungdomarna vara i fred. Tjugoårig kom Ulfsson in på scenskolan och fick lära sig att gå vackert i trappor. Senare fann hon sin ”teaterskådespelarlycklighet” i revyerna på Lilla Teatern i Helsingfors.
Sitt modersmål till trots känner hon sig något mera hemma i det finska än i det finlandssvenska, med en fot i skogen och en i skärgården och sitt arbete i de stora städerna.
Ulfsson tycker om begravningar och är fullkomligt ointresserad av sjukdomar, egna och andras. I höst, i sitt nittionde levnadsår, spelar hon en av gudarna i Den goda människan i Sezuan på Folkteatern i Göteborg. Hennes råd till unga skådespelare kan vara till nytta också för den som aldrig tänkt stå på scen:
”Bli vän med komplikationen. Fly inte! Vänd inte ryggen åt komplikationen. Man behöver inte vältra sig i hur svårt det är att vara människa, för det vet vi alla. Men försök att använda livet.”